Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 871. Stödmurar
871:3
:3 Konstruktiv utbildning och utföringsexempel
: 31 Grundläggning
Här skall endast lämnas några speciella synpunkter på grundläggning av
stödmurar. I övrigt hänvisas till kap. 321, bd II.
: 311 Grundläggning på berg
Vid stödmurar som grundläggas direkt på berg uppkomma ofelbart vertikala
sprickor på grund av krymp- och temperaturspänningar. Vid kall- eller
bruksmurar äro sprickorna, som uppkomma
i fogarna, utan praktisk betydelse. Vid
betongmurar däremot orsakar vatten,
som tränger in i sprickorna från murens
baksida, i regel kalkutfällningar kring
sprickorna på framsidan, vilket helt kan
fördärva murens utseende.
Man kan reducera sprickornas storlek
men knappast helt undvika dem genom
att dela muren i relativt korta monoliter,
exempelvis 6 m långa.
En metod, enligt fig., att minska
sprickrisken har tillämpats vid Stockholms stads gatukontor och givit gott resultat
vid riktigt utförande.
Det ställes stora krav på att avjämningens överyta verkligen blir plan. Inga
ojämnheter få hindra murens glidning på underlaget vid krympning och
temperaturändring. På den längsgående förtagningen, som dimensioneras för att
överföra horisontaltrycket mot muren till undergrunden, få av samma skäl icke finnas
några ojämnheter.
:312 Grundläggning på mo, sand, grus eller pinnmo
Även vid grundläggning på annat material än berg kan det vara lämpligt att
först gjuta ett avjämningslager av betong. I detta fall föreligger intet behov av
absolut plan överyta på avjämningen och asfaltstrykning erfordras ej.
Betong-avj amningen är främst avsedd att underlätta utläggningen av armeringsj ärnen på
betryggande sätt. Utföres ingen dylik avjämning bör bottenplattans
underkant-armering täckas av ett 10 cm tjockt betongskikt.
: 313 Grundläggning på pålar
Beträffande konstruktiva enskildheter vid grundläggning på pålar se kap. 322, bd II.
: 314 Grundläggning på plintar
Plintarna få i regel karaktären av skivor med sitt plan vinkelrätt mot murens
längdriktning. Baksidan göres vertikal och framsidan ges den lutning, som betingas
av stabiliteten. Murens längdändringar böra kunna upptas genom fjädring i
skivorna. En skivas överyta förses med förtagningar för överföring av
horisontaltrycket. Stundom dras armering från själva muren ned i plintarna.
: 32 Konstruktiv utbildning av stödmurar
:321 Monolitlängder och dilatationsfogar
Kall- och bruksmurar göras i regel sammanhängande. Betongmurar böra däremot
uppdelas i monoliter för att kunna längdändras vid krympning och
temperaturändringar, utan att skadliga sprickor uppstå. Monolitlängderna göras i allmänhet
10—15 m. Då betongmur gjutes direkt på berg utan avjämning enl. :312, böra
dock monoliterna göras betydligt kortare. I [3] anges för sådant fall att mur,
vars längd överstiger 10 m, skall uppdelas i monoliter om högst 6 m längd.
Mellan monoliterna anordnas dilatationsfogar enligt kap. 339, bd II.
: 322 Minsta tjocklek på bottenplatta och frontmur
Murdimensionerna böra avpassas inte enbart till hållfasthetstekniska krav. Grövre
dimensioner kunna erfordras för att en tillfredsställande betonggjutning skall
Fig. : 311 Grundläggning av mur på berg
663
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
