Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872:1-2
Avd, 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
kunna utföras. Bottenplattan vid vinkelstödmurar och flänsmurar bör vara minst
30 cm tjock (vid pålgrundläggning väsentligt större mått, se kap. 322, bd II).
Frontmuren bör vara minst 20—30 cm tjock, för att gjutningsrör skall kunna
föras ned mellan armeringslagren i murens båda kanter. Om formsättningen för
murens ena sida utföres efter hand som gjutningen stiger uppåt, kan tjockleken
minskas ytterligare. Se även [3].
: 323 Gjutfogar
Gjutfogar böra undvikas. Ur utförandesynpunkt är det emellertid ofta ett
önskemål att förlägga en gjutfog i bottenplattans överkant. En sådan fog är ur
hållfasthetssynpunkt mycket ogynnsam, eftersom den då blir belägen just i det vanligtvis
hårdast ansträngda tvärsnittet i muren. Kan gjutfogen flyttas en eller annan
decimeter ovanför bottenplattan är mycket vunnet.
: 324 Krönlist
Stödmurar böra förses med krönlist och droppnäsa, som hindrar vatten från
murens överyta att rinna ned på framsidan. Vid stenmurar utan räcke kan
krönlist avvaras.
Krönlisten utföres i regel av samma material som muren i övrigt. Vid
betongmurar utföres krönlisten ibland av granit eller skiffer. Detta har i regel lett till
mindre gott resultat, emedan krönlisten lätt lossar från underlaget, vilket är
särskilt olämpligt om den utgör fäste för räcke. Exempel på utformning av
krönlist se :34.
: 325 Armering
I klumpmurar av betong inlägges i regel ytarmering i den synliga delen av
framsidan. Jämför [3], moment C 35.
I vinkelstödmurar ocli flänsmurar inlägges sekundärarmering så att man både i
längdled och tvärled har en viss minimiarmering i alla ytor. Sekundärarmeringen
inlägges för att fördela ojämnheter i belastningar och reaktioner från
undergrunden, ävensom för att begränsa sprickbildning vid murens krympning. I KVVS:s
konstruktionsnormer [3] lämnas vissa regler för minimiarmering i olika delar av
muren.
: 326 Utförande av stenmurar. Se 444:5, :6, bd II.
: 33 Skyddsåtgärder mot vatten och frost
: 331 Dränering
Man bör se till att vatten, som rinner på murens baksida, inte blir instängt, så
att vattentryck kan uppkomma. Står muren på berg eller annat material som
inte släpper genom vattnet, lägges dräneringsrör i bottenplattans bakkant med
avlopp genom eller under muren från lågpunkter, antingen direkt ut i det fria eller
anslutet till avloppsledning. Bottenplattas översida ges lutning mot kanterna. Om
bottenplattan är försedd med en balk vid bakkanten på sådant sätt, att vatten kan
bli instängt, måste avlopp (genomstick) ordnas genom bottenplattan eller balken.
: 332 Isolering
Betongmurar, som ej utsättas för vattentryck, isoleras i regel på de mot jord
vättande ytorna medelst en fuktisolering enligt 471:2, bd II. Är muren av
vattentät betong, bakfyllningen väl dränerande och om det utefter baksidan av
muren neddroppande vattnet ej är aggressivt (kalkutlösande), kan isoleringen
undvaras. Vid bakfyllning med sten direkt mot murens baksida är en isolering
tämligen värdelös, om den inte före bakfyllningen skyddats med exempelvis
bräder eller plattor av något slag. Gjutfogar ovan mark böra alltid fuktisoleras
på jordsidan.
Vid murar utsatta för vattentryck kräves membran- eller gjutasfaltisolering.
: 333 Bakfyllning
Bakfyllning utföres med dränerande, ej tjälskjutande material. Återfylles med
sprängsten, skall detta ske med stor försiktighet så att inte muren och eventuell
isolering skadas (jämför :332).
664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
