Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872:1-2
Avd, 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
:2 Beräkningsmetoder
: 21 Allmänt
Vid den statiska beräkningen av en silo1) har man att på vanligt sätt ta hänsyn
till förekommande vertikala laster samt till inverkan av vind och temperatur.
Härtill kommer det sidotryck som den lagrade massan utövar mot väggarna. Vid
beräkningen av detta tryck kan man skilja på två olika fall, nämligen liten eller
stor höjd i förhållande till tvärmåttet. I det förra fallet brukar silon benämnas
storrumssilo, i det senare fallet cellsilo.
: 22 Storrumssilo
Det sidotryck som utövas av den lagrade massan i en storrumssilo beräknas i
allmänhet på samma sätt som jordtrycket mot en mur. I regel räknar man med aktivt
tryck enligt den klassiska jordtrycksteorin (kap. 173).
Enär en silos väggar i allmänhet ej äro eftergivliga, kan ifrågasättas om det ej
vore riktigare att räkna med det större vilotrycket i stället för med aktivt tryck.
Å andra sidan visar erfarenheten, att silor utan olägenhet ha kunnat dimensioneras
för aktivt tryck.
: 23 Cellsilo. Janssen-Koenens formel
Vid en cellsilo (kvadratisk, rektangulär el. cirkulär), där alltså höjden är stor i
förhållande till tvärmåttet, blir det av fyllningsmassan orsakade horisontaltrycket —
silotrycket — starkt beroende av i hur hög grad massan hänger upp sig på väggen
genom friktion mellan massa och vägg. Vanligtvis beräknas silotrycket med hjälp
av Janssen-Koenens formel (kap. 173). Enligt
denna växer trycket logaritmiskt med
fyllningsdjupet mot ett bestämt gränsvärde, beroende på
massans volymvikt, förhållandet mellan cellens
area och omkrets samt friktionen mellan massa
och vägg.
Observeras bör, att de erhållna värdena på
vertikaltrycket a2 och horisontaltrycket ah endast äro
medelvärden. Enligt gjorda mätningar kan a3 vara upp
till 2,5 ggr större i cellens mitt än ute vid väggen.
Vid kvadratiska och rektangulära celler kan ah ha
olika värden i hörn och vid väggmitt. I en cirkulär
cell är däremot ah konstant utmed hela omkretsen.
:24 Volymvikter och friktionsvinklar
Vid siloberäkningar vanligen använda volymvikter (y) och inre friktionsvinklar
((p) för vissa material anges i följande tabell.
y <P V <P
vete............ 0,85 25° stenkol......... 0,90 35°
råg............. 0,75 25° koks........... 0,50 45°
korn............ 0,65 25° grus............ 1,7 36°
havre........... 0,50 25° makadam....... 1,7 36°
cement.......... 1,50 25°
Friktionsvinkeln ß mellan fyllning och vägg sättes för skrovliga väggar lika med
materialets inre friktionsvinkel och vid glatta väggar lika med 2/3 y> à 1/3 <p.
Vid den statiska beräkningen av betmassesilor antager man i allmänhet
y = 1,0 t/m3 <ra= z t/m2
Vissa erfarenheter tyda emellertid på, att sidotrycket kan ha högre värde.
Även vid beräkningen av grönfodersilor brukar man bortse från siloverkan och vanligen
y = 0,90 t/m3 ah= Vs • z t/m2
För vissa starkt vattenhaltiga fodersorter såsom exempelvis betblast bör man dock räkna
högre sidotryck.
Vid beräkningarna betraktas varje siloavdelning — fack eller cell — som en silo,
sammanbyggd med andra dylika.
688
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
