- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
689

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 873. Silobyggnader

873:3-4

: 25 Beräkningspraxis

Koenens värde på förhållandet mellan horisontaltryck och vertikaltryck har
kritiserats och ansetts för lågt, och då siloväggarna i allmänhet icke äro eftergivliga,
måste en beräkningsmetod som bygger på antagande om aktivt tryck vara i
princip felaktig. Någon exaktare beräkningsmetod har emellertid icke
framkommit, varför Janssen-Koenens formel fortfarande användes. Genom utförda
mätningar har konstaterats att silotrycket ökar vid tömning, varför man brukar
räkna med en viss procentuell ökning av trycket — vanligen 20 %. Vidare måste
ihågkommas att flera andra omständigheter kunna påverka tryckförhållandena.
Sålunda brukar tömningen av exempelvis cementsilor underlättas genom
inblåsning av luft i den lagrade massan. Detta kan påverka totaltrycket liksom
tryckfördelningen, särskilt om inblåsningen sker utmed silons väggar.

Vissa lagrade massor, såsom cementklinker och cement, bruka införas i silon vid
en temperatur hos massan som avsevärt kan överstiga lufttemperaturen; spannmål
alstrar själv värme vid lagring osv. Om olika temperatur råder i en siloväggs
yttersida mot i dess innersida, måste hänsyn tagas till de moment som härigenom
uppstå. Observeras bör att dessa moment uppträda såväl i vertikal som
horisontal led.

På grund av de osäkerheter som således vidlåda förutsättningarna, måste en viss
försiktighet tillrådas vid val av de i Janssen-Koenens formel ingående
koefficienterna.

Belastningen på silobottnen brukar vid liten silohöjd sättas lika med fyllningens
totalvikt och vid högre silor beräknas ur värdet på tf~max- En viss
överdimensionering av silobottnen är motiverad av de osäkra beräkningsmetoderna och med
tanke på att en del av siloinnehållet ibland kan fastna på väggarna och sedan
störta ned vid tömningen. Vid detalj dimensioneringen av bottnen måste även
hänsyn tagas till det förut nämnda förhållandet att vertikaltrycket ej är jämnt
fördelat över tvärsnittet utan större i mitten än vid väggarna.

:3 Konstruktionsdetaljer

Beträffande den konstruktiva utformningen av betongsilor kan följande nämnas.

Ring armering en i runda cellväggar placeras i allmänhet i väggens mitt. Endast
vid starkare armeringsprocent delas armeringen i ett yttre och ett inre lager, varvid
huvudparten av armeringen brukar placeras vid väggens yttersida.

I de fall då silon står på pelare, kommer silobottnen att hänga i väggarna. Viktigt
är, att de armeringsjärn, i vilka bottnen hänger, drages upp tillräckligt högt i
väggarna. Dessa senare verka som skivor, understödda av pelarna och belastade
i underkanten. Väggskivorna beräknas enligt teorin för höga balkar samt armeras
för uppträdande moment och skjuvkrafter (jfr 151:41, 163:124, 335:142, 822:62).
Vid runda celler bli väggbalkarna kontinuerliga över samtliga stöd, medan vid
rektangulära silor ändfält även förekomma.

:4 Arbetsutförande

När det gäller utförandet av silor, är sättet att bygga höga betongsilor med hjälp
av s. k. glidform av speciellt intresse. Formarna, som äro 1,2—1,4 m höga, lyftas
under gjutningen långsamt och utan avbrott med hjälp av skruvar, fästade på
s. k. klätterjärn, vilka sticka upp ur den redan gjutna betongen och skarvas på
under arbetets gång. Allt under det att armering och betonggjutning pågå, skruvas
formen upp med en hastighet av 2 å 4 m per dygn. Betongen blir således »avformad»
och får i vissa fall börja bära redan efter så kort tid som 6 timmar.
Betongväggarna göras ej gärna tunnare än 15 cm, då de måste ha en viss tjocklek för att
ej lyftas upp genom friktionen mellan form och betong. Glidformens principiella
anordning framgår av fig.

44 -Bygg IV

689

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free