Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872:1-2
Avd, 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
Linbanor efter enlinesystemet förekomma
numera huvudsakligen för 2 skilda ändamål:
1) som militärt transportmedel för de
kontinentala ländernas alptrupper,
2) som transportmedel för massgods vid gruvor
och plantager i engelska imperiets kolonier.
: 132 Tvålinesystemet
Detta utmärkes av en stillaliggande bärkabel,
på vilken vagnarnas hjul rulla fram, dragna
av en rundgående draglina, vid vilken
vagnarna äro fastklämda medelst en s. k.
kopplingsapparat, anbragt på vagnens överrede eller bygel.
Tvålinesystemet är det mest spridda och tillämpas
vid alla svenska godslinbanor.
Vid 2-linesystemet kan man på enkel vagn
transportera nettolaster upp till 1200 kg och uppnå
en kapacitet av 250 ton per timme. Med
användande av dubbelvagnar kunna dessa siffror
stegras.
Fig. : 132 Principskiss av tvålinesystemet
14 Bärkablarna
Bärkablarna utföras bäst i helsluten konstruktion, varvid yttertrådarna äro
Z-formade och gripa in i varandra. Spiralkonstruktionen med runda trådar
användes dock ibland på grund av dess billigare pris, ehuru helsluten konstruktion
slites mindre och är driftsäkrare.
Helslutna bärkablar ha vanligen en hållfasthet av 100—120 kg/mm2 och
spiral-slagna 135 kg/mm2.
Bärkablarna skarvas på 300—600 m avstånd medelst skarvlås. Dessa äro
försedda med koniska ursvarvningar, i vilka kabeländarna äro fastkilade eller
fast-gjutna. Skarvlåsen äro så utformade, att vagnarna kunna passera dem.
Dimensioneringen av bärkablarna sker huvudsakligen med hänsyn till slitningen.
Officiella föreskrifter finnas icke. Sträcksäkerhetcn varierar på utförda
anläggningar från 3,5—4,5-faldig. Genom indelning av linbanelinjen i spännsträckor
om ca 2,5 km längd, vardera försedd med spännvikter,
undvikes överspänning eller underspänning i kablarna.
Böjspänningen i bärkabeln under hjulen beräknas enligt
Isaachsens metod för rundtråd på följande sätt:
där ab = böj spänning
S — dragkraft i en tråd
E = elasticitetsmodulen för stål
P — hjultrycket pr tråd
A = tråd tvärsnitt
Högre dragkraft i kabeln ger alltså mindre böjspänning
och följaktligen längre livslängd på kabeln.
ah = P
i E
Fig. : 131
Linbana efter enlinesystemet
704
Fig. : 14 a
Helsluten kabelsektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
