Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89:2
Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER 89:8
A. Direkt material
B. Materialomkostnader
A—B Materialkostnad
G Direkt arbetslön
D Byggomkostnader
E Speciella direkta kostnader
F Speciella riskkostnader
A—F Byggkostnad
G Centrala administrationskostnader
H Försäljningskostnader
A—H Sj älvkostnad
I Vinst_
A—I Försäljningspris
eller offertpris
: 22 Självkostnadens beståndsdelar
.221 Direkt material (A)
I EP fordras av direkt material bl. a. att det skall ingå i den färdiga produkten.
Inom byggnadsindustrin måste man släppa på denna del av definitionen, ty vid
byggnadsarbeten förbrukas stora materialkvantiteter, som kunna hänföras till
viss kostnadsbärare och även kalkyleras direkt men som ej ingå i den färdiga
produkten, t. ex. sprängningsmaterial, formsättningsmaterial m. m. Det är
därför lämpligare att betrakta allt material som direkt sådant under förutsättning
att det i en förkalkyl kan kalkyleras direkt men oberoende av om det ingår i
slutprodukten eller ej. Det material, som ej kan förkalkyleras direkt — i allmänhet
diversematerial av mindre betydelse — bör hänföras till byggomkostnaderna. I
en efterkalkyl visar det sig emellertid, att även detta material direkt kan påföras
vederbörande kostnadsbärare. I det hänseendet skiljer sig byggnadsindustrin från
exempelvis verkstadsindustrin, ty där kan omkostnadsmaterial i regel ej heller
i efterkalkylen direkt påföras viss kostnadsbärare.
: 222 Materialomkostnader (B)
Materialomkostnader, dvs. kostnader för inköpsavdelning och förrådshållning,
erbjuda ej några större problem utöver dem som finnas i andra industrier. Blott
några synpunkter böra framföras. Materialomkostnaderna bruka i allmänhet
debiteras på mottagarna i form av ett procentuellt pålägg på värdet av använt
material. Vid större byggnadsplatser förekommer det ofta, att vissa
materialpartier beställas för en viss kostnadsbärares räkning och vid ankomsten till platsen
ej läggas upp i förråd utan på den plats, där materialet skall användas. Några
egentliga förrådshållningskostnader förekomma då ej, varför
materialomkostnads-pålägget bör reduceras i motsvarande grad. Så kan ibland vara fallet med
armerings-järn och annat järn, virke, cement, lättbetong m. m.
: 223 Direkt arbetslön (C)
Beträffande direkt arbetslön gäller samma förhållande som ifråga om material.
I efterkalkylen kan man i större utsträckning än i förkalkylen direkt hänföra
arbetslönen till den rätta kostnadsbäraren. I förkalkylen är det däremot endast
huvudackorden, som kunna kalkyleras direkt, under det att kostnader för alla
biarbeten måste kalkyleras i form av ett pålägg av något slag.
: 224 Byggomkostnader (D)
Bland byggomkostnaderna kan man urskilja fyra typer. Dels finnas de som
härröra från de förut nämnda tre typerna (:21 a—c) av kostnadsställen och dels de
omkostnader, som kunna lokaliseras till vederbörande kostnadsbärare och som
redan berörts i diskussionen om direkt material och direkt arbetslön.
1. Gemensamma för hela byggnadsplatsen
Till denna kostnadskategori kan räknas kostnader för viss arbetsledning, kontor,
vakthållning, brandskydd, snöskottning, allmän renhållning, allmänna undersök-
740
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
