Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER
89:8
ningar av terräng- och markförhållanden samt alla provisoriska gemensamma
anläggningar, vilka ej redovisas på särskilda hjälpkonton såsom:
tjänstemannabostäder, arbetarebostäder, kurar och matbodar för gemensamt bruk, allmän
belysning och kraftförsörjning m. m., vidare övertidsersättning och skifttillägg
eftersom dessa vanligen äro en följd av de allmänna byggnadsförhållandena och
därför böra betraktas som gemensamma trots att de kunna lokaliseras till viss
kostnadsbärare samt »sociala» kostnader, t. ex. semesterlön, kostnader för arbetare
vid sjukdom eller olycksfall, kostnader för fria klädespersedlar o. d.
2. Gemensamma för viss grupp av kostnadsbärare
Som exempel kunna nämnas kostnader för lägre underbefäl, arbetsbelysning,
städning, transportanordningar, trappor, matbodar, ställningar m. m. under
förutsättning att dessa kostnader ha den begränsade karaktär som rubriken anger.
3. Direkt hänförbara till viss kostnadsbärare
Hit räknas alla kostnader för diverse småmaterial och handverktyg, biarbeten
såsom småtransporter och städning, anordningar för lastning och transport m. m.
dylikt, som ej kan direkt förkalkyleras.
4. Större hjälpanordningar
För alla större hjälpanordningar bör uppläggas speciella hjälpkonton —
kostnadsställen (se :63) — från vilka göras regelbundna omföringar till kostnadsbärarna,
baserade på förutbestämda å-priser på materialet eller tjänsten, som
hjälpanord-ningen levererar, och i proportion till hur kostnadsbärarna tagit
hjälpanord-ningens tjänster i anspråk. Som exempel på sådana hjälpanordningar kunna
nämnas kompressorstation, borrsmedja, betongstation, bilar, traktorer,
grävmaskiner, reparationsverkstäder, armeringsplan m. m.
: 225 Speciella direkta kostnader (E)
Med speciella direkta kostnader avses kostnader, som ej kunna inrangeras under
de övriga byggkostnaderna men som ändå kunna förkalkyleras direkt och som
äro av den storleksordningen, att vederbörlig hänsyn måste tagas till dem. Ett
exempel är kostnader för specialredskap, som böra helt och hållet avskrivas i
samband med det arbete de anskaffats för, ifall det kan vara problematiskt,
huruvida de komma till användning flera gånger. Hit kan även räknas kostnader
för vissa förundersökningar beträffande jord- och bergförhållanden samt speciella
konstruktionsarbeten i den mån de kunna förutberäknas och dessutom avse viss
kostnadsbärare. Kostnader för allmänna undersökningar av terräng eller andra
förhållanden i samband med planeringen av en byggnadsplats böra hänföras till
de kostnader, som äro gemensamma för hela byggnadsplatsen.
: 226 Riskkostnader
All industriell verksamhet medför ett visst risktagande, till vilket man i en
förkalkyl på något sätt bör ta hänsyn. Riskerna kunna uppdelas i två typer: allmänna
företagarerisker och speciella risker.
1. Allmänna företagarerisker
Till de allmänna företagareriskerna räknas bl. a. sådana för investerat kapital,
för kvalitetsgarantier, för variationer i materialpriser och arbetslöner, för utlovade
leveransterminer m. m. En del av dessa risker äro större inom byggnadsindustrin
än i andra industrier. Överenskommen kvalitet kan ibland fastställas först en längre
tid efter avslutat byggnadsarbete, såsom värme- och ljudisolering vid
husbyggnadsarbeten, motståndsförmågan mot fukt vid putsarbeten, vattentäthet vid
betongarbeten m. m. Materialpriser och arbetslöner kunna variera mellan tiden för
förkalkylens uppgörande och ifrågavarande bygges färdigställande, för vilket ibland
kan åtgå flera år. Ansvaret för att leveransterminen ej överskrides kan ha stor
betydelse, t. ex. vid husbyggnadsindustrin genom att beställaren åsamkas förluster
på grund av uteblivna hyror eller vid ett kraftverksbygge genom försenade
strömleveranser.
Därtill komma allmänna risker på grund av osäker uppskattning av massor m. m.
Ansvarighetsrisker äro större vid utomhusarbeten till följd av att arbetena äro
spridda över ett större område och därför svårare att övervaka och gälla icke blott
741
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
