- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
743

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER

89:8

objekt i form av ett procentuellt pålägg på byggkostnaden, kunna de därför utan
större olägenhet slås samman i förkalkylerna, medan man i efterkalkylerna kan
erhålla önskad uppdelning.

Det firtns fall, då en viss gradering av affärspåläggets storlek bör göras. Om ett
visst bygge blivit speciellt väl organiserat på olika sätt i avsikt att forcera dess
färdigställande eller av andra skäl, bör det få ett högre pålägg än ett
standardbygge, och på arbeten som utföras av underentreprenörer bör man göra ett lägre
pålägg än det genomsnittliga osv. Man bör med andra ord sträva efter att fördela
de gemensamma kostnaderna så rättvist som möjligt.

Vid enstaka tillfällen kan man ha behov av speciellt noggranna kalkyler, t. ex. då
det är fråga om en helt ny typ av byggnadsuppdrag, från vilka man ej har tidigare
erfarenheter om kostnaderna, och det kan då vara lämpligt att genom en enkel
tidsfördelning på de olika administrations- och försäljningsavdelningarna
konstatera denna byggnadstyps andel av de gemensamma kostnaderna.

2. Speciella försäljningskostnader

Bland försäljningskostnaderna kan man urskilja en grupp, som kan och bör belasta
ett speciellt byggnadsobjekt, s. k. speciella försäljningskostnader. Som exempel på
sådana kostnader kunna nämnas vissa resor, utredningar för offertkalkyler,
reklamkostnader m. m.

Förfaringssättet är endast ett utslag av den vid all kostnadsfördelning gängse
principen, att de kostnader, som kunna hänföras till viss kostnadsbärare också
direkt påföres denna. Eftersom de speciella försäljningskostnaderna torde vara
av relativt liten betydelse, ha de ej upptagits som särskild kostnadstyp i tabellen
i :21. De kunna lämpligen anses ingå i typ E: speciella direkta kostnader.

: 229 Vinst (I)

Ovan äro samtliga i självkostnaden ingående kostnadstyper genomgångna och till
självkostnaden skall endast läggas vinst i form av ett procentpålägg för att
försäljnings- eller offertpriset skall erhållas. Vinstpålägget avser att företaget skall
få täckning för de allmänna företagareriskerna, vilket redan närmare diskuterats.
Eftersom det numera är praxis inom alla industrier att man i självkostnaden
inräknar ränta på i företaget investerat kapital kommer vinstpålägget ej att
inkludera några sådana räntekostnader. Att påläggets storlek däremot är beroende
av marknadsförhållandena klargöres i ett följande avsnitt (:32).

:3 Förkalkyl

Förkalkyl kallas varje kostnadssammanställning, som göres innan ett arbete är
utfört. Med hänsyn till vad förkalkylen skall tjäna för ändamål, kan man skilja
på två principiellt olika typer: självkostnadskalkyl och offertkalkyl.

: 31 Självkostnadskalkyl
: 311 Allmänt

En självkostnadskalkyl är en förutberäkning av de verkliga självkostnaderna för
ett tillämnat bygge. En sådan behöver man som underlag för avgivandet av en
offert och för att kunna avgöra, om det lönar sig att åtaga sig ett uppdrag, där
priset är bestämt. Man vill även använda den som bedömningsgrund för de verkliga
kostnader som sedermera uppstå. En självkostnadskalkyl bör innehålla samtliga
kostnadstyper som framgå av tabellen i :21 och i absolut ofriserad form, dvs.
utan någon som helst påverkan av konjunkturer eller marknadsförhållanden.
Dessa förhållanden får man ta ställning till sedan. Först måste man känna sina
verkliga kostnader, så att man har en reell grund att bygga sina vidare ekonomiska
åtgärder på.

:312 Förutsättningar

A. Erfarenhetssiffror

För att kunna göra upp en säker förkalkyl är man i behov av ett statistiskt
siffermaterial, som är både tillförlitligt och rikhaltigt. Man måste ha det även som stöd

743

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free