Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER 89:8
för de subjektiva uppskattningar, som i många fall tyvärr äro ofrånkomliga.
Ett siffermaterial kan aldrig bli så komplett, att siffror finnas för alla tänkbara
kostnader och alternativ. Men ju mer detaljerat man förkalkylerar, desto mindre
behöver man uppskatta. Den bästa metoden att skaffa nämnda underlag är att
göra upp detaljerade efterkalkyler över arbeten, som man utfört, och komplettera
dem med de erfarenheter, som arbetsstudier kunna ge. Det egna siffermaterialet
är det enda som är representativt för de förhållanden som man själv arbetar
under och för den organisation som vederbörande företag har. Det bör därför
vara en ständig strävan att alltmer komplettera och fullkomna detta material.
B. Övriga förutsättningar
Utöver representativa erfarenhetssiffror finnas andra faktorer, till vilka man helst
bör ta hänsyn, om man vill göra en tillförlitlig förkalkyl. Hela byggnadsobjektet
bör vara väl planerat, så att man vet, hur och när de olika arbetena skola utföras,
vilka hjälpmedel man tänker använda och vilken kapacitet man kräver av dem,
huru mark-, vatten- och transportförhållandena äro på platsen osv.
En stor svårighet inom byggnadsindustrin är, att de slutgiltiga
konstruktionsritningarna ofta ej äro färdiga och att man ej har tid att planera i den utsträckning,
som antytts. Anbudsgivaren måste ofta själv skaffa erforderliga uppgifter om
olika yttre förutsättningar eller också i sin offert göra reservationer eller genom
olika tillägg gardera sig mot merkostnader. Hela förkalkylarbetet kommer på detta
sätt att bli osäkert, till men för både beställare och anbudsgivare. Det torde vara
lämpligare att beställaren tillhandahåller tillförlitliga detaljuppgifter innan det
egentliga förkalkylarbetet börjar hos varje entreprenör.
C. Standardschcma
Vid förkalkylarbetet bör man ha ett efter vederbörande kontoplan uppgjort
standardschema för varje typ av byggnadsobjekt, så att man får garanti för att
inga kostnadselement bli glömda. En sådan planläggning av förkalkylarbetet har
även den fördelen, att arbetet förenklas och kan genomföras snabbare.
: 313 Enhetspriser
A. Detaljerade enhetspriser
Inom byggnadsindustrin uttrycker man vanligen kostnaderna i form av
enhetspriser för olika arbeten, t. ex. kostnad per m3 jordschakt eller bergsprängning,
per m2 form, per ton armering, per m3 betong osv. Detta faller sig naturligt, emedan
enda sättet att jämföra för- och efterkalkyl för ett pågående arbete är att just
jämföra enhetspriserna. Dessa innehålla dock många arbetsmoment, som vartdera
dessutom bestå av kostnader för material, arbetslön, transporter och diverse
andra kostnader. Ett enhetspris i vanlig bemärkelse är alltså sammansatt av ett
ofta ganska stort antal detalj enhetspriser. När man gör en förkalkyl för ett arbete,
är det därför nödvändigt att man ur sitt förråd av erfarenhetssiffror från avslutade
arbeten »plockar ihop» lämpliga detaljer till ett enhetspris, som är representativt
för det aktuella arbetet. Det visar sig vanligen vid ett sådant förfaringssätt, att
man i alla fall blir tvungen att i fråga om vissa detaljer göra en direkt beräkning,
som sedan för enkelhets skull uträknas till ett detalj enhetspris. Som exempel kan
nämnas olika hjälpanordningars — betongstation, armeringsplan m. m. — andel
i det totala enhetspriset. Man bör vara synnerligen kritisk, när man tänker
använda enhetspriser från äldre arbeten, icke minst med tanke på de variationer i
priserna för olika detaljkostnader, som tyvärr är regel och ej undantag.
En sak, som kan diskuteras, är huruvida de för byggnadsplatsen gemensamma
kostnaderna och de centrala affärsomkostnaderna skola ingå i enhetspriset eller
ej. Det torde vara lämpligt att kalkylera så mycket som möjligt direkt och ej
genom påläggsmetoden. Bland de skiftande kostnader, som i tabellen i : 21
betecknas som »byggomkostnader», finnas t. ex. många objekt, som vart och ett kunna
och böra direktkalkyleras såsom kostnader för provisoriska kontor, bostäder,
sociala kostnader m. m. Alltför många faktorer spela in därvidlag för att man
skall kunna nöja sig med att kalkylera sådana kostnader i form av pålägg. I en
självkostnadskalkyl är det därför lämpligast, att enhetspriserna för de olika arbetena
ej innehålla vare sig gemensamma kostnader eller affärsomkostnader.
744
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
