Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER
89:8
B. Summariska enhetspriser
Det finns fall, där det är lämpligare att räkna med mera summariska enhetspriser,
t. ex. pris per m3 betongkonstruktion inkl. armering och formsättning, per ton
järnkonstruktion m. m., eller för att gå ett steg längre: per m3 byggnadsvolym
eller per m3 jorddamm e. d. Sådana beräkningsmetoder äro ändamålsenliga vid
förprojektering av byggnadsobjekt, då det gäller att avgöra, om ett bygge
överhuvudtaget lönar sig, hur det i stora drag skall utformas, var det bäst placeras,
vilka arbetsmetoder, som äro mest ekonomiska osv. I dylika fall är det lämpligt
att även inräkna ovannämnda gemensamma kostnader etc.
: 32 Offertkalkyl
Priset på ett byggnadsobjekt bestämmes ej endast av självkostnadernas storlek
utan beror i första hand på lagen om tillgång och efterfrågan, dvs.
marknadsförhållandena. Principiellt bör offertpriset för ett byggnadsobjekt täcka
självkostnaderna samt en skälig vinst.
Utgångspunkten för varje offertkalkyl bör därför vara en självkostnadsberäkning,
som omfattar alla detaljer av byggkostnaderna för varje anläggningsdel, såväl
lokala som för hela företaget gemensamma kostnader samt ett riskpålägg, som
motsvarar resp. byggnadsobjekts normala förhållanden. En offertkalkyl däremot
kan inkludera även andra riskkostnader samt vinstmarginal, som förutom att den
motsvarar allmänna företagarerisker även är anpassad efter marknadsläget.
Detta resulterar i att sambandet mellan en självkostnadskalkyl och en offertkalkyl
endast är indirekt. Men samtidigt måste framhållas, att möjligheten att med hjälp
av offertkalkylen träffa avgöranden med hänsyn till marknadsläget endast finns,
om man känner till sina verkliga självkostnader.
I självkostnadskalkylen skola givetvis de verkliga kostnaderna upptagas utan
några korrigeringar av de olika kostnadselementen. En ev. önskvärd
säkerhetsmarginal bör föranleda ett särskilt tillägg först i slutet av sammanställningen.
Om dessa marginaler inräknas i varje kostnadselement, förlorar man lätt
översikten över de verkliga kostnaderna, vilket kan medföra att kalkylen skenbart
visar sig så oekonomisk, att man ej kan konkurrera på marknaden. Därför är det
lämpligare att i parallella kolumner i kalkylschemat uppställa självkostnads- och
offertkalkylerna jämsides, så att man vid varje detalj kostnad i offertkalkylen
kan göra ev. justeringar med hänsyn till särskilda förhållanden. Dessutom är det
fördelaktigt att i den slutliga offerten komplettera enhetspriserna med de
gemensamma kostnaderna, så att inga sådana kostnader framträda separat.
:4 Efterkalkyl
: 41 Efterkalkyler under pågående arbeten
: 411 Efterkalkylrapport
En efterkalkyl är en sammanställning av de verkliga kostnaderna för ett arbete.
Den kan, med tanke på den nytta man vill ha av den, göras upp antingen löpande
under arbetets gång eller först när detta är avslutat. Vid större byggnadsarbeten,
som kanske pågå under flera år, bör man varje månad eller annan lämplig
tidsperiod göra efterkalkylsammanställningar — efterkalkylrapporter — för att
successivt kunna övervaka kostnaderna. Man ställer de verkliga kostnaderna i relation
till motsvarande förkalkyl och för att lättare kunna bedöma dem uttrycker man
dem i form av enhetspriser. De eventuella avvikelser, som upptäckas vid en sådan
jämförelse, ge signal till närmare undersökning av orsaken till avvikelsen, vilket
i sin tur kan ge impulser till olika rationaliseringsåtgärder i kostnadsbesparande
syfte. Det kan naturligtvis även tänkas, att de förkalkylerade siffrorna äro felaktiga.
:412 Jämförelse med förkalkylen
I en sådan kostnadssammanställning böra för- och efterkalkylerade kostnader
även i detaljerna vara jämförbara i största möjliga utsträckning. Det kan därvid
visa sig, att man t. ex, i förkalkylen har möjlighet att dela upp kostnaderna längre
745
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
