Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER
■
89:8
: 42 Efterkalkyler efter avslutade arbeten
De efterkalkylsammanställningar, som göras sedan ett arbete är avslutat, tjäna
i huvudsak fyra ändamål:
A. Kostnadsbedömning. Sammanställningarnas viktigaste uppgift är att visa de
verkliga kostnaderna under förutsättning att redovisningen skötts på ett riktigt
sätt. De verkliga kostnaderna och i synnerhet detaljerna berätta i form av siffror
om hur ett arbete utförts och böra, om de bli föremål för studium, kunna ge
arbetsledningen en hel del erfarenhet om hur olika vidtagna dispositioner inverka på
kostnaderna. Även om det aktuella arbetet är avslutat, kan det ekonomiska
resultatet av detta bidraga till förbättrade metoder vid ett kommande arbete av
liknande slag. Genom att noggrant studera de verkliga kostnaderna lär sig
arbetsledningen att tänka ekonomiskt.
B. Erfarenhetssiffror för förkalkyler. Man får genom efterkalkyler de
erfarenhetssiffror, som man behöver för att kunna göra förkalkyler över kommande arbeten.
Detta siffermaterial måste, som förut nämnts, vara ganska detaljerat. Man är
egentligen tvungen att efterkalkylera alla arbeten som utföras, ty genom att
arbetsmetoderna och byggnadsmaterialet förbättras, nya konstruktioner
ut-experimenteras och bättre maskintyper komma till användning, ändras
enhetspriserna ständigt. Dessa förändrade siffror måste fortlöpande tillföras statistiken.
C. Underlag för prissättning. I de fall, där priset för ett byggnadsobjekt ej är
bestämt, ger efterkalkylen den nödvändiga grunden för bestämmandet av detta pris.
Någon långt gående detaljuppdelning av kostnaderna är i allmänhet icke
nödvändig här.
D. Kontroll av offertpriset. Där offert är avgiven, ger efterkalkylen svar på hur
offertpriset utfallit. I detta fall vill man ha de för- och efterkalkylerade kostnaderna
uppdelade och grupperade på samma sätt, så att man punkt för punkt kan jämföra
sina verkliga kostnader med motsvarande kostnader i såväl självkostnads- som
offertkalkyl.
:43 Central efterkalkylavdelning
: 431 Organisation
Efterkalkylarbetet för samtliga byggnadsobjekt inom ett företag bör dirigeras
från en central efterkalkylavdelning. Detta är nämligen förutsättningen för att
man skall erhålla den likformighet i fråga om vad de olika kostnadsdetaljerna
innehålla, som är nödvändig för jämförelse och bedömning av kostnaderna för olika
arbeten. En annan synpunkt beträffande denna organisationsfråga är, att
efterkalkylarbetet måste skötas i intim kontakt med byggnadsplatsen. I praktiken
torde dessa båda synpunkter avvägas så, att de primära
kostnadssammanställningarna göras på platsen enligt lämnade direktiv och att dessa sedan rapporteras
till efterkalkylavdelningen, där de sammanställas till de förut beskrivna
efter-kalkylrapporterna.
: 432 Insamling av primäruppgifter
För att kontobeteckningarna ej skola bli alltför komplicerade och antalet konton
för stort, kan det bli nödvändigt att efteråt utöka den ursprungliga
kostnadsuppdelningen genom att analysera de bokföringsallegat, som ligga till grund för gjorda
bokningar. Om allegaten av någon anledning ej kunna insändas till
efterkalkyl-avdelningen, kan dennas önskemål ändå tillgodoses genom lämpliga rapporter.
I det exempel på kontoplan, som visas i : 522, har kontouppdelningen ej drivits
längre än att man direkt kan se kostnaderna för varje anläggningsdel, uppdelade
på olika arbetsarter. Genom en enkel code för kostnadsslag kunna kostnaderna
dessutom indelas i t. ex. materialkostnad, arbetslön, transportkostnader och övriga
kostnader. Den uppdelningen räcker för att man direkt skall erhålla de siffror,
som erfordras för uppgörandet av de löpande efterkalkylrapporterna. Men för de
detaljerade enhetsprisanalyserna är det ej tillräckligt, ty för detta ändamål vill
man även veta olika materialslag, arbetslöner för olika arbetsmoment, kostnader
för olika transportmedel samt de olika detaljerna i fråga om övriga kostnader.
En generell code för kostnadsslag, som uppfyller dessa krav, blir för komplicerad.
747
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
