Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89:5
Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER 89:8
Det är bättre att på efterkalkylavdelningen med hjälp av förut nämnda
grunduppgifter successivt insamla önskade detaljer på sådant sätt, att en analys av
något konto lätt kan utföras. Ett sådant system bör även ge möjlighet att samla
behövliga kvantitetsuppgifter för material, timmar för arbetskostnader och för
olika transportmedel m. m.
: 433 Sammanställning av primäruppgifterna
Då man har en central avdelning för efterkalkylarbetet, bör man göra upp ett
tidsschema över de olika arbeten som skola utföras, så att dels
kostnadssammanställningarna bli färdiga snabbast möjligt efter periodens slut och dels arbetet
blir jämnt fördelat över hela redovisningsperioden. Om flera personer äro
sysselsatta på avdelningen, är den lämpligaste arbetsfördelningen den, att allt arbete
med efterkalkyler för ett visst byggnadsobjekt skötes av samma person, så att
var och en behärskar samtliga arbetsoperationer. Bl. a. framträder då fördelen
med att man har ett enhetligt kontosystem och enhetliga riktlinjer för alla
byggnadsobjekt. Alla kunna hjälpa varandra, om så behövs på grund av
toppbelastningar, sjukdom, semester e. d.
:5 Kontoplaner
: 51 Allmänt
Att diskutera hur en kontoplan för ett byggnadsföretags affärsbokföring bör se
ut, torde ligga utanför ramen för detta kapitel (se :8 punkt 2 och 5 samt »Bygg»
bd I, kap. 194). Vad som här närmast intresserar är den del av kontosystemet,
som kan kallas »Tillverkningskonto» eller något liknande och som i
byggnadsindustrin motsvaras av t. ex. »Byggnadsverksamhetens konto». Inom mekaniska
industrin, varvsindustrin m. fi. är ett sådant konto vanligen uppdelat i olika
tillverkningsorder eller tillverkningsobjekt.
Samma är förhållandet i byggnadsindustrin. Där äro de olika byggnadsobjekten
oftast av sådan storleksordning, att det är väl motiverat att i huvudbokföringen
ha ett konto för varje objekt och i form av en sidoordnad specialredovisning göra
den ytterligare uppdelning av kostnaderna, som kan anses nödvändig. Sidoordnad
specialredovisning innebär, att de kostnader som bokföras på detaljkonton i denna
på samma gång bokas på ett kollektivkonto i huvudboken. Kostnaderna på detta
kunna avstämmas mot summa kostnader i den sidoordnade specialredovisningen.
:52 Specialkontoplaner
: 521 Allmänt
Vid specialredovisningen bör man försöka uppdela kostnaderna efter enhetliga
specialplaner, en för varje typ av byggnadsobjekt, t. ex. vattenbyggnader,
vägbyggen, industribyggnader, husbyggnader etc. Inom alla dessa typer finnas
emellertid vissa kostnadskategorier, som äro av nästan samma karaktär och som
därför utan olägenhet kunna inlemmas i en enhetlig specialplan. Här åsyftas i
första hand de i : 224 nämnda kostnaderna, som äro gemensamma för hela
byggnadsplatsen. Även de flesta hjälpanordningar äro av det slag, att kostnaderna för
dem kunna systematiseras, om specialplanen blott ger tillräcklig marginal för
variationer. Likaså torde detalj uppdelningen av många arbetsarter: jordschaktningar,
betongarbeten, sprängningsarbeten etc., vara oberoende av för vilken typ av
byggnadsobjekt de utföras.
För själva kostnadsbärarna kan av naturliga skäl ej användas samma uppdelning.
Man kan endast urskilja de två huvudprinciper, som nämnts i :21, Kostnadsbärare,
antingen indelning i olika anläggningsdelar och inom varje sådan i arbetsarter
eller också en huvuduppdelning efter arbetets art. Den förra principen kan
användas för sådana byggen, där de olika delarna i allmänhet få en individuell
utformning, äro tillräckligt stora, och där man alltså utan svårighet kan både
för-och efterkalkylera varje anläggningsdel för sig. Ett typiskt exempel är
kraftstationsbyggen. Den andra principen är mest lämplig att följa vid vägbyggen
och liknande arbeten.
748
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
