Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89:6
Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER 89:8
Hur själva redovisningsarbetet skall ordnas, hur lämpliga blanketter skola se ut
och hur organisationen på förrådet bör vara har beskrivits på flera håll i
fackpressen, se [4] [5].
: 62 Arbetslön-arbetstid
: 621 Allmänna svårigheter
Svårigheter liknande dem som uppträda vid materialredovisningen finnas även
beträffande redovisning av arbetslön och särskilt arbetstid. Det är sällan möjligt
att få en noggrann tidsredovisning i minuter som i inomhusindustrier, utan man
måste i regel nöja sig med att få de olika arbetsmomenten tidsbestämda på en
halvtimme när. Dessutom kan tidsredovisningen ej skötas centralt av en
verkmästare eller annan tjänsteman. Man är i stället tvungen att låta lagbasarna
redovisa tidåtgången för olika arbeten och har ingen möjlighet att korrigera
annat än mycket grova fel i de uppgivna tiderna. Sådana tekniska hjälpmedel
som stämpelur kunna ej användas, utan lagbasens flyktiga blick på en vanlig
klocka är i allmänhet bestämmande för det uppgivna antalet timmar per arbete.
För större arbeten, som sträcka sig över veckor eller t. o. m. månader kan
tidsredovisningen ej förryckas i nämnvärd grad, men vid det otal små diversearbeten,
som förekomma på en stor byggnadsplats, kunna stora fel uppstå, om hela
tidsredovisningen »höftas» vid veckans slut. För att motverka detta bör man fordra
dagliga tiduppgifter från lagbasen eller arbetsbefälet.
: 622 Tiduppgifter, avlöningsuträkning
Tiduppgiften konteras av arbetsbefälet, som även bör se till att den många gånger
oklara texten förtydligas för att man efteråt skall ha möjlighet att mera i detalj
analysera kostnaderna på ett konto. Tiduppgifterna sändas dagligen till den
instans, där avlöningsuträkningen verkställes. På mindre byggnadsplatser är detta
vanligen arbetsledaren eller någon medhjälpare till honom. På större
byggnadsplatser bör man inrätta ett centralt avlöningskontor för hela bygget, så att arbetet
med avlöningsuträkningen och därmed sammanhängande uppgifter kan skötas
så rationellt som möjligt.
Ett förhållande, som komplicerar avlöningsarbetet vid större väg- och
vattenbyggnadsarbeten, är att ett lag eller del av ett lag kan vara sysselsatt med andra lags
ackordsarbeten eller tidlönsarbeten. Detta resulterar i att en arbetare kan
förekomma på flera tiduppgifter, vilket kan vara besvärligt, då man skall räkna ut
hans sammanlagda förtjänst med alla andelar i ackord för olika lag. Förekomsten
av ett centralt avlöningskontor minskar dylika svårigheter.
I övrigt hänvisas beträffande hithörande frågor till kap. 195 i »Bygg» del I.
: 63 Hjälpkonton
: 631 Allmänt
Det har tidigare beskrivits, hur man på speciella hjälpkonton samlar kostnader
för större hjälpanordningar. Det finns flera skäl att lägga upp hjälpkonton. Om
en hjälpanordning levererar material eller tjänster till flera kostnadsbärare, är det
i allmänhet den enklaste metoden att få kostnaderna fördelade på ett riktigt sätt
att först samla dem på ett hjälpkonto, varifrån sedan omföringar göras med hjälp
av förutbestämda å-priser på hjälpanordningens produkt. Även om en
hjälpanordning betjänar endast en kostnadsbärare, kan den vara av den
storleksordningen, att man med hjälp av hjälpkontoförfarandet vill fördela kostnaderna över
hela den tid, som anordningen tjänstgör. Syftet med detta är, att de peri<*dvis
redovisade enhetspriserna ej skola snedvridas. Ett tredje skäl att lägga upp ett
hjälpkonto är, att man för vissa hjälpmedel vill få en samlad bild av deras
totalkostnad, inkl. driftkostnader, trots att de senare skulle kunna direkt hänföras
till vederbörande kostnadsbärare.
Från hjälpkontona bör göras omföringar varje redovisningsperiod. Svårigheten i
fördelningsarbetet är dels att bestämma fördelningsgrunden och omföringsprisets
storlek och dels att insamla de kvantitetsuppgifter, som fördelningsgrunden
bygger på.
754
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
