Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER
89:8
: 632 Fördelningsgrunder
Fördelningsgrunderna kunna vara av vitt skilda slag. Vid omföring från
exempelvis en kompressorluftanläggning är den teoretiskt riktiga fördelningsgrunden
antal m3 luft. I praktiken uppstå dock så stora svårigheter att mäta
luftförbrukningen per kostnadsbärare, att man bör försöka att från början omräkna denna
till någon annan lämplig teknisk enhet, t. ex. borrmeter eller m3 berg och sedan
uttrycka luftkostnaden som en kostnad per denna enhet. Ytterligare exempel på
fördelningsgrunder är m3 betong vid omföring från betongtillverkningens
hjälp-konto, antal körda mil för personbilar och lastbilar eller för de senare antal
effektiva körtimmar samt antal ton armering för armeringsplanen. Man bör eftersträva
att få så enkla fördelningsgrunder som möjligt, så att man ej i onödan komplicerar
redovisningsarbetet. Beträffande kvantitetsuppgifternas insamlande hänvisas till
vad nedan säges under :64 och :65.
: 633 Omföringspriser
När man skall bestämma omföringsprisets storlek, bör man göra en förkalkyl över
de kostnader, som komma att påföras varje hjälpkonto samt en uppskattning av
de tjänster, som hjälpanordningen totalt skall leverera, och på basis därav kan
priset räknas ut. Eventuellt kan man begagna sig av erfarenhetspriser från andra
byggen, om förutsättningarna äro likartade. Förekomsten av förkalkylerade
omföringspriser innebär, att man löpande bör kontrollera, om priserna äro rätt
beräknade. Alltför stora avvikelser bör nämligen resultera i retroaktiva korrigeringar
av tidigare verkställda omföringar, för ett enhetspriserna för utförda arbeten skola
bli riktiga.
: 634 Omföringsarbetet
A. Regelbundna omföringar. Omföringar böra göras varje redovisningsperiod, så
att man i den kostnadssammanställning, som göres för den löpande
kostnadsövervakningen — efterkalkylrapporten — får enhetspriser, som innehålla samtliga
kostnader som skola påföras kostnadsbäraren. I annat fall bli ej för- och
efter-kalkyl fullt jämförbara.
B. Kontroll av omföringar. Det har visat sig vara svårt att få alla omföringar
från hjälpkonton korrekt gjorda. Man måste därför ställa stora krav på den person,
som sköter detta arbete. Han skall icke blott insamla alla erforderliga
kvantitetsuppgifter utan även kunna bedöma, om de äro rimliga och att rätta
kostnadsbärare angivits samt dessutom kontrollera, att dessa uppgifter överensstämma
med vad som uppgivits till exempelvis avlöningskontoret. Vidare bör han
kontrollera, att alla omföringar verkligen bli gjorda och i rätt tid. Som hjälpmedel för
detta torde det vara lämpligt att upprätta en tablå över samtliga hjälpkonton,
där man periodvis antecknar gjorda omföringar med angivande av numret på resp.
bokföringsallegat. När det gäller sådana omföringar, där fördelningsgrunden är
utförda arbetskvantiteter eller därmed sammanhängande uppgifter, kan man nå
ytterligare garanti för korrekta omföringar genom ett förfaringssätt, som närmare
beskrives i :65.
: 64 Maskinredovisning
Större maskinella hjälpmedel, som användas vid byggnadsarbeten och vilkas
kostnader man brukar redovisa på hjälpkonton, t. ex. grävmaskiner, bilar,
traktorer, transportabla kranar och större spel, utgöra ett särskilt redovisningsproblem
genom sin stora ekonomiska betydelse.
: 641 Ändamål
Det är därvidlag flera frågor, som man med hjälp av redovisningen vill ha
besvarade. Vilken maskin skall användas för ett visst arbete? Hur stor är
kapaciteten? Hur lång tid av totala användningstiden kan man räkna med att maskinen
kan utnyttjas effektivt? När skall den skrotas eller försäljas? Hur utnyttjas den?
Hur ofta skall man låta den genomgå en grundligare revision? Vilka
reservdelslager behövs? Vad kostar maskinen, äro dessa kostnader normala och hur skola
de rättvist fördelas?
755
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
