- Project Runeberg -  Byggmästaren och draken /
15

(1848) [MARC] Author: Anna Fredrika Ehrenborg - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



winstillgängarne föranleddez Att om de hederlige och förnättta
herrarne wille gifroa sit samweteö frid och sitt bättre anseende
i alla rättänkande menniskors ögon, till spillo för en- sä mansk-
lig winning, sä kunde de icke med all sin förnämhet och all sin
förgängliga rikedom, rädda och förswara mig, däjag en gäng
inför den högste Domaren, som skattar menniskan efter deß kär-
lek till honom och lydnad för hansbnd, skulle redowisa det pund
af bäde andlig och lekamlig förmögenhet, som fallit pä min lott,
m.m. Att, hwad lagen angick , och Konungens makt att för-
bjuda i stället att tillåta och beskatta ett sådant näringsfäng,
berodde det af medborgarne sjelfma, uti ett sii fritt och skyddadt
samhälle som tvätt, att begagna eller afstä ifrån en tillåtelse
som denna, hwilken man wet att wär gode Konuug lika ogerna
gifwit, som den förlorade sonens fader iEwangelittttt gaf denne,
pä deß begäran , ut sin andel af egodrlarne , till deß eget sör-
derfz emedan en fullmyndig menniska bör styras af deß egen
upplyiia öfwertygelse och icke med twättg, såsom en slaf, den der
aldrig bör finnas i Ehrisienheten —- och en wis Konung likasotn
en god Gud, icke will beröfwa menniskan hennes fria wilja, der
hennes eget förnuft bör tjena henne till ledning —- samt slutli-
gen att, då en stor mängd innewättare i landet ännu lefde i
den falsta tro, att bränningen« är nyttig för husdjuren, oaktadt
alla utgifna och erhållna bewis deremot, så wore det wißerligen
bäst, att intet förbud utgafs förr än medborgarne sielfwa mera
allmänt insäge och erkände deß nytta och nödwändighet.

Men detta min swägers tal blef länge för mig ett ljud utan
betydelse, och jag tänkte sä mycket mera på de nämnde herrarne,
hwilka, likawäl som min swäger, kunde hafwa rätt i s ina tan-
kar: att det gick an att bränna, —- och derföre tyckte jag
mig kunna fortfara dermed, såsom alla de af mina grannar,
hwilka hade medel dertill. De många som gäckade och smädade
mig för det, att jag icke söp, kunde dock icke säga, att jag nekade
andra att göra det, eller sparade på undfägnaden, när nägon
af dem besökte migz och —- tänkte jag pä, eller såg de fattigas
skada utaf, att antvända hwad de kunde förtjena till bränwin i
i stället för kläder och föda åt sig med hustru och barn, så sade
winningslpstnaden inom mig: ,,om de icke fä köpa af mig, sä
bära de sina penningar till mina grannar, och jag fär intet.««

Detta fortfor i flera är —- jag erkänner det med blygsel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:45:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/byggdraken/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free