Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru Lena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdshus, och då där vid min ankomst var proppfullt af
studenter, föll det mig in att en dag eller två njuta af
min frihet, innan jag begaf mig till Seldéns mor,
hvilken jag föreställde mig vara lika sträng och allvarlig
som magistern.
Den långa reskappan dolde helt och hållet min
dräkt; en svandunshufva, som jag fått af Gunilla och
som ej var olik den hufvudbonad, hon på sina resor
under höst och vinter plägade bära, omslöt mitt
ansikte. Värden såg på mig tvekande, nästan bestört, då
jag begärde ett vackert rum. Jag anade att det var
likheten med Gunilla, som kom mannen att studsa.
För en tredalerssedel, då en stor summa, försäkrade
jag mig om att drängen ej skulle besvara värdens
frågor om min person. Nu ville jag hafva roligt med
de nyfikna studenterna, som flockades först vid
fönstren och sedan i de rum jag med stolt tillbakakastadt
hufvud genomvandrade.
»Önskar frö— eller hur jag får titulera —
rummet längre än för natten?» frågade värden bugande
och öppnade dörren till sitt bästa rum.
»Det skall jag säga i morgon ... Låt någon bära
upp mina saker».
»Skall ske, nådig fröken ... Ättensköld!»
Han dröjde ett ögonblick för att iakttaga den
verkan detta namn och denna titel gjorde på mig. Jag
såg på honom med en likgiltig blick, och med en
halfkväfd gäspning begärde jag stekt kyckling, ägg och
te. Nu ansåg han sig vara viss på sin sak, men hans
nyfikenhet minskades ej för det.
Då han aflägsnat sig, utbytte jag hastigt min
kammarjungfrudräkt mot en svart sammetsklädning.
som blifvit så illa åtgången af mal, att fröken Beata
skänkt den åt mig, för att jag däraf skulle sy mig en
spens. Mitt hår uppsatte jag, såsom Gunilla brukade
bära sitt, och med tillhjälp af krusflor, sorgkrage och
dylikt bjäfs förvandlade jag mig till en fin dam.
Strax därpå kom värden själf med min supé.
»Befaller nådig fröken något vidare?» sporde han,
sedan han dukat bordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
