Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. När August Febb ville bli fabrikör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
puckelknasigt tillbud för Cilla, men Toftskan slog knorr på
näsan åt den lille poggetröfvaren, som knappt skulle
kunnat kyssa Cilla på munnen utan att klöra upp på
en bra träpall.
Cilla sa’ hvarken ja eller nej den första dagen;
och andra förmiddagen kom spekulanten nummer två
och bjöd på stenbrottet.
Det var en lika lång galgaristare till karl, som
Ola Toft, men utom sin längd ägde han bara
fjärdeparten i en liten segelskuta, som, efter hvad folk så
tyst sade, helst lossade lasten nattetid i räfvaväderlek.
Han bjöd under Febben, men tillstadde grisen att
behålla sitt logement, liksom att Ola Toft finge bo kvar
i sitt, men Ola Toft hade nu fått i skallen att han
skulle bli fabrikörsvärfar och bo i det schatull — det
betyder slott — som Febben skulle bygga, så jag var
viss på vår seger öfver skutskepparen.
Fjärde dagen var handeln så till vida afsluten och
jag, min tvåbente talgoxe, lyder med välvilja Cillas
vink, att Febben borde bjuda likköp nere hos
gästgifvarens, och då måste visa sig som herreman, om
hon ens skulle titta till’en.
Men, du store luftballong! Blef jag inte flat som
en rödspätta när vi inträda i dryckessalen och fann
där fiskelägets alla hemmavarande förnämligaste män:
butikspatronen, ålkungen, roddareåldermannen,
skutskeppare, och bland dem alla stod han, som bjudit på
stenbrottet, rak och hög som en fabriksskorsten. Då
gick där upp en ljuspråsa i mitt snille, så jag skönjde
att det gamla stenbrottet dugde äfven till annat än
svinlogement och att det varit nybörjare på den platsen,
som under stormen råkat vilse och fått kampanjevinet
in till Ola Toftsa gris.
August trodde mellertid, att de alla voro
församlade för att hälsa den nye medborgarefabrikören
välkommen. Han skalade af sig ytterrock, kalosser och
en smula spasserkäpp och stod nock så andaktsfull
i svarta skinande byxor, en hvit väst långt ned på
magstackaren och frackfebben baktill. Hvit halsduk,
ibedem handskar, som skapade till hansa näfvar, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
