Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. En etikettsfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalen och så vidare hela ledet igenom, utom till
mig, vise koppralen».
Beväringspågarne stodo där så slaka som om de
haft månsken i hasorna öfver det där långa
tittlatur-lexikonet och jag hjälpte sedermera på mitt sätt
kamraterna att lära hur den lexan rätteligen skulle
tillämpas. Däraf kom det sig, att så fort någon af befälet
tilltalade en beväringspåg af vårt kompani, svarade
han flux: „Gud bevare vår allernådigaste konung, hans
nådigaste son herr kronprinsen, dennes högnådigaste
bröder prinsarne, alla nådiga generaler,
öfverstelöjtnanter» och så hela befälsraden igenom och alla
slutade de lexan med: »utom vise koppral Kron».
Nå, det blef snart underkunnigt, att Jösse Post
instrujerat pågarne i det där lexikonet: jag var nära,
att få plikta för majestätsbrott, men ställde mig
idioatarisk och slapp undan med att afbryta mitt
militäriska avansemang.
Men tänker herrskapet att denna redogörelse bet
på slaktaren eller Pyttedäkerskapet, så tro ni rasande
galet! Därför var jag irriterad och nervös när vi tre
lämnade Skandinaviska källaren på sena förmiddagen,
just som sådana fruar, som bära tittlar, hedra
slaktarkärrorna med visitbesök, och jag satte mig i sinnet
att visa de två obelelefvade hornufvarne hur en sant
bildad, belefvad och barbarisk kavaljer, som sett många
fler förnäma städer och personer än Pytten kan räkna
byxlappar, uppför sig.
Nå, Månsson står vid sin luggbok, jag bredvid
kärran och Pyttefabrikören ställer sig i
posse-possantiv och börjar fingra på våra upphängda gäss, för att
få folk till att tro honom vara gåssteksaspirant, när
själfvaste öfverstelöjtnanskan, klädd i flöjel och mård
— som det står i visan — gångar sig fram till oss
med sin köksfröken till adjutant, och börja underhandla
om en riktig förnäm gödkalfsbringa. Jag, som stod
bredvid henne, kunde höra att hon nog kom gratis
från frukosten eller lunken, som den kallas bland
rangpersoner, och hade pröfvat julmaten, ty hon fick den
ene sappören efter den andre, där hon stod i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
