Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lycksökare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ändtligen fattade han beslutet att kort och godt säga, att
hans nya släktingar önskade att han skulle flytta och
bli sin egen herre. Detta lättade, och Tallkvist somnade.
En vecka senare var det trolofvade paret ute för
att hyra bostad och köpa möbler samt öfriga saker till
det blifvande hemmet.
»Vi gå först och se på de lediga rummen»,
föreslog Alma.
»Men här bor möbelhandlare Pettersson, vi kunna
ju åtminstone se på hans lager, då vi ändå gå förbi
dörren».
De gingo in, handslag och lyckönskningar bestods
af Pettersson, som var bekant med Tallkvist, och så
sade denne sitt ärende.
»Nå, det var bra du kom i dag, jag har just en
förmaksmöbel, som säkert skall falla din fästmö på
läppen — jag vet att mamsell Lyrén har lika så fin
smak, som hennes bror — valnöt, grön schagg — var
så god, kom själf och se!»
Möblerna voro utsökt vackra. Almas ögon voro
vana vid skönhet och prydlighet; soffan och Stolarne
voro förtjusande. »Men detta är väl för dyrt för oss?»
frågade hon.
»Nej, det är ej dyrt», sade Pettersson med stor
bestämdhet. »Skräddar Olsson såg på det i går — han
gifter sig om ett par veckor — han vill ha det, men
beslutar härrskapet sig, så kan Olsson få de där röda
möblerna; hans fästmö tycker om det som skiner».
Pettersson log förbindligt mot Alma.
»Hvad säger du Ernst?»
»Alma lilla, om du blott tycker om sakerna, så
komma nog vi män öfverens om priset».
»Det har ingen fara Tallkvist. Jag skall säga
mamsell Lyrén, att man, då bo skall byggas, alltid gör
klokast i att taga de mest solida sakerna; det är i
längden den bästa hushållningen».
»Det tror jag med», instämde Ernst. Och så afslöts
handeln så, att Pettersson nämnde det ungefärliga
priset, räkningen skulle han sända sedan; dessutom
förmodade han, att det unga paret äfven behöfde möbler
till hvardagsrummen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
