Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
apparat, på elektromagnetismen. Dessa apparater förvaras uti Telegrafverkets
instrumentsamling. Deras användning för telegrafering förevisades för konungen
samt på riksståndens klubbrum. År 1850 införskrefs från Hamburg en
Morseapparat, efter hvilken tvenne dylika förfärdigades inom landet. Äfven dessa
apparater och deras användning förevisades de båda statsmakterna samt
dessutom, år 1852, den tredje intresserade parten: allmänheten.
Jemte general Akrell tog nu äfven då varande finansministern, baron
Palmstierna, saken med all kraft om hand; och från den 1 Februari 1853 daterar
sig det kungliga beslutet om anläggandet af Sveriges första elektriska
telegraflinie, mellan Stockholm och Upsala, på hvilken linie telegraferingen började den
1 Augusti samma år.
Opinionen för den elektriska telegrafens införande i landet mognade nu
hastigt: redan samma höst skedde undersökningar för nyssnämnde linies
fortsättande till Göteborg och Malmö, till hvilka städer densamma ock framdrogs
under det följande året.
Årligen hafva sedermera nya telegrafledningar tillkommit, anlagda dels för
Telegrafverkets räkning, dels för statens jernvägar eller för enskilda bolags
jernvägar. På sådant sätt har landets telegrafnät numera utvidgats så, att icke
endast samtliga våra städer — med undantag af blott sex (af de obetydligaste)
— blifvit försedda med telegrafstationer; flera köpingar samt andra mera
betydande affärsplatser hafva äfven kommit i åtnjutande af denna fördel. Vid slutet
af år 1874 funnos 159 telegrafstationer (deraf 8 optiska), tillhörande
Telegrafverket, 138 tillhörande statens jernvägar och 184 tillhörande enskilda
jernvägsbolag: tillsammans 481 stationer. Vid Telegrafverkets stationer voro anstälda
345 personer (deraf 75 qvinnor), förutom 200 vaktmästare och budbärare.
Telegrammernas antal utgjorde 986,397, för hvilka influtit ett portobelopp af
1,229,678 kronor, tillfallande Sverige. Liniernas längd utgjorde 1057,7
geografiska mil med en trådlängd af 2511,1 geogr. mil.
De optiska telegrafstationerna, hvilkas antal, såsom nämndt, numera utgör
endast 8, äro belägna dels i Stockholms skärgård, dels på rikets vestra kust
och hufvudsakligen afsedda för sjöfartens behof. Optisk signalering används
dessutom vid jernvägstrafiken, hvilken signalering der sker dels medelst s. k.
semaforer (höga stolpar med tvenne vid toppen befintliga rörliga armar) och
»skifsignaler», dels medelst färgade lampsken och signalfanor, dels ock
derigenom att en person håller sina armar uti olika ställningar.[1] Äfven fyrbåkar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
