Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Grunddragen af den elektromagnetiska telegrafien, de särskilda telegrafapparaternas ändamål och förbindelse sinsemellan m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Uti 2 och 3?
Askledaren bör naturligtvis så placeras i ledningen, att han är det första
instrument, som den inkommande strömmen träffar. Åtminstone bör icke något,
för starka elektriska laddningar ömtåligare instrument, ej heller gerna något,
som man mycket handterar, stå utanför åskledaren.
§ 7. Om stationen B, för mottagande af skrift från stationen A eller C,
har »afstängdt i strömledaren» (d. v. s. har propp insatt i hålet 1, se fig. 14),
så verkar batteriet från A eller C kraftigare på skrifapparaterna vid B, än om
der vore »stäldt på genomgång» (d. v. s. om propp ej funnes i hålet 1). Af
orsaker, som vi längre fram .lara känna, kan det då hända, att skrifapparaten
vid B måste »ställas mindre känsligt». Men efter slutad telegrafering »öppnar»
nu stationen B (d. v. s. tager proppen ur hålet 1).’ Batterierna vid A och C,
som nu få hela liniesträckan A C att verka på, leverera en svagare ström,
måhända så svag, att han ej sår neddraga skrifapparaternas häfstänger vid B, så
länge dessa apparater bibehålla den mindre känsliga ställningen. Eftersom
således apparaterna vid B äro tysta, undgår det den dervarande tjenstemannens
uppmärksamhet, att han anropas af A eller C.
För att afhjelpa denna olägenhet skaffar sig stationen B ett nytt
instrument af den beskaffenhet, att det tillkännagifver närvaron af ström utan att
behöfva ställas olika för olika starka strömmar. Detta instrument, hvars
konstruktion grundar sig på strömmens redan antydda förmåga att inverka på
magnetnålen, kallas »galvanoskop» eller, ehuru mindre egentligt, galvanometer.
Man kan föröka strömmens inverkan på magnetnålen derigenom, att han
ledes flere hvarf omkring henne.
Fig. 16 visar idéen till en
galvanometer, hvars nål rör sig uti ett
horisontalt plan, eller försedd med s. k.
»dekli-nationsnål».
Yid detta instruments begagnande
måste man ställa detsamma så, att
lind-ningshvarfven ligga i samma riktning
(norr och söder), som nålen utvisar då
ingen elektrisk ström verkar på henne.
När derefter lindningstrådens båda ändar förenas med hvar sin batteripol,
d. v. s. när batteriet slutes genom galvanometern, börjar nålen svänga (oscillera)
samt stannar slutligen och »gifver ett utslag», större eller mindre, allt efter som
en starkare eller svagare ström verkar på henne. För afläsning af utslagets
storlek finns en i »grader» indelad skala anbragt på instrumentet, och
afläsningen består uti att efterse, på hvilken grad nåländan pekar, sedan nålen
upphört att svänga.
Det förstås af sig sjelf, att till lindningshvarfven används öfverspunnen tråd.
Man konstruerar för telegrafstationernas behof detta observations-instrument
vanligen så, att nålen får svänga i ett vertikalt plan. Derigenom blir det
lättare att, äfven på något afstånd, iakttaga hennes rörelser.
J>’ig. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
