Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Batteriet och dess skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
hafva väsendtligen olika motstånd, blir variationen större på de linier, som hafva
större motstånd, men mindre på de linier, som hafva mindre motstånd. Vill
man upphäfva denna olikhet i förhållandet, kan man i de sednare linierna
in-länka särskilda motstånd så, att sammanlagda motståndet i de särskilda
lednings-grenarne blir i det närmaste lika stort. Variationerna bli visserligen ej
derigenom upphäfda, men de bli på de särskilda linierna ungefar lika stora.
I förbigående erinras härvid, att, om man vid mottagningen besväras af
variationer i strömstyrkan, så kan man minska denna olägenhet i den mån man
möjligen kan göra motståndet inom egen station mindre. Detta kan i vissa fall
(såsom vi längre fram erfara) ega rum. I de nyare mottagningsapparaterna
kunna nemligen motstånden regleras medelst en särskild strömledare;
hvarförutom galvanoskopet (hvilket stundom utöfvar ett icke oväsendtligt motstånd)
plägar kunna förbistängas.
Enär batteriets motstånd betingas ej endast af motståndet i hvarje element
utan ock af det antal elementer, man måste använda, för att ernå den
erforderliga elektromotoriska kraften, finner man utan svårighet, att förhållandet
emellan den elektromotoriska kraften och motståndet, för hvarje element
beräknade, i tekniskt afseende utgör ett rättesnöre i fråga om val af för
telegraferingen lämpligt batteri.
§ 23. Motståndet inom ett batterielement betingas hufvudsakligen af
vätskornas beskaffenhet, utaf afståndet emellan de fasta elektromotorerna och af
vätskornas höjd uti de kärl, i hvilka de äro inneslutna. Ju större specifikt
ledningsmotstånd vätskorna utöfva samt ju längre väg elektriciteten har att taga
igenom dem, desto större blir ledningsmotståndet; ju bredare åter sistnämnde
väg är, desto mindre blir ledningsmotståndet. Nu skulle man kunna tycka, att
ett lämpligt gemensamt batteri kunde bildas genom att kombinera flera
elementer i bredd; men då åtgår ett så mycket större antal elementer, att det
måhända kunde vara ännu större skäl att af detta större antal elementer bilda
flera särskilda batterier. Ändamålet med användandet af gemensamt batteri för
flera linier är dock att hjelpa sig fram med minsta möjliga antal elementer.
Till sitt numeriska värde beror det tal, som uttrycker motståndet i ett
batteri, af storleken af den vid detsammas bestämmande begagnade reostatens enhet.
Det tal åter, som uttrycker elektromotoriska kraften, beror dessutom äfven af
mätinstrumentets (bussolens) beskaffenhet, d. v. s. af dess större eller mindre
känslighet. På de nyaste bussolerna äro lindningarne afdelade i tvenne
sinsemellan lika afdelningar. Slutes ett element först genom den ena afdelningen
(det dervid erhållna gradtalet antecknas) och sedermera genom båda
afdelnin-garne af lindningshvarf, så blir det sednare utslaget större än det förra.
Medelst inlänkandet af ett visst antal reostatenheter kan dock utslaget från de
båda afdelningarna lindningshvarf bringas ned så, att det blir lika med det ifrån
endast en afdelning erhållna. Det härför erforderliga antalet reostatenheter
uttrycker batterielementets motstånd. Vid bestämmandet af motståndet uti ett
inkonstant element verkar dock polarisationen alltid derhän, att motståndet visar
sig något större, än det i verkligheten är. När elementets motstånd är kändt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
