Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Batteriet och dess skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
erhålles det tal, som uttrycker elektromotoriska kraften, derigenom att det tal,
som utmärker strömstyrkan, när strömmen går genom båda afdelningarne
lind-ningshvarf, multipliceras med summan af de motstånd (nemligen batteriets,
bussol-lindningarnes och de möjligen tillsatta reostatenheternas), som befinna sig
ledningskedjan, när utslaget afläses.
Exempel:
Om ett element, slutet genom ena afdelningen lindningshvarf, gifver 24°
utslag, och,, när strömmen får passera genom båda afdelningarne lindningshvarf
(satta efter hvarandra), 4 reostatenheter måste inlänkas i kedjan, för att ånyo
erhålla 24° utslag, så är elementets motstånd = 4 (reostatenheter). Antag
motståndet i de båda afdelningarne lindningshvarf vara = 60. Eftersom nu
utslaget 24° (hvars tangent är = 0,4 4 5) erhölls, när, utom batteriets motstånd (4)
och bussolens motstånd (60), 4 reostatenheter voro insatta i ledningskedjan;
så är elektromotoriska kraften = 0,44 5 X (4+60+4) — 0,44 5X68 = 30,2 6.
Bevis: Elcmentarstyrkan hos den ström, som verkar, när från endast den ena
afdelningen lindningshvarf erhålles ett visst utslag, är dubbelt så stor som eleinentarstyrkan hos den
ström, som verkar, när från båda afdelningarne lindningshvarf samma utslag erhålles. Kallas
den förra strömmens elementarstyrka S och den sednare strömmens elementarstyrka S’-} så
’ E E E
blir alltså S = 2.S’. Men nu är S—1 , " och S’ = , , ■ ’ alltså erhålla vi
6+30 4+60+4’ 6+30"
2.E .
, -; hvaraf 6+60+4 = 2(6+30) = 26+60; hvaraf åter fås 6 = 4. (Beviset blir
all-■6+60+4
mängiltigt om 30 utbytes emot motståndet m uti ena afdelningen lindningshvarf och 60 emot
motståndet 2m uti båda afdelningarne lindningshvarf samt 4 mot reostatmotståndet r. Man
E 2 E
får då nemligen —— = ———;—; hvaraf 6+2rø+r = 2(6+m) = 26+2»i; hvaraf b—r).
6+in o-†-2m-\-r
Har man åter icke tillgång till en tangentbussol af förenämnde
beskaffenhet, kan man, för ungefärligt bestämmande af batterikonstanterna, förfara
sålunda. Ett element slutes omedelbart genom tangentbussolen; dervid erhålles
t. ex. utslaget 26°, hvars tangent är — 0,4 8 8. Hälften af denna tangent är—
0,244, hvilket tangenttal (se tabellen) motsvarar utslaget 13° 40’. För att
bringa ned utslaget till 13° 40’, behöfver man tillsätta 63 S. E. reostatmotstånd.
Från dessa 63 S. E. drages bussolens på förhand kända motstånd (låt detta
vara — 60 S. E.). Återstoden, = 3 S. E., är batterielementets motstånd.
Det är tydligt att strömstyrkan vid den sednare slutningen blifvit endast hälften af
strömstyrkan vid den förra slutningen, af den anledning att motståndet hade blifvit
fördubbladt. Det tillsatta motståndet (63 S. E.) är alltid lika stort, som det motstånd som fanns
vid första slutningen. Detta motstånd åter utgjordes af batterielementets och bussolens
motstånd. Alltså är batterieleinentcts motstånd + bussolens motstånd (60) = 63.
Batterielementets motstånd fås sålunda, om bussolens motstånd (60) drages från det tillsatta motståndet (63).
På enahanda sätt kan man på en gång bestämma motståndet och
elektromotoriska kraften hos flera elementer, sammankopplade till ett batteri. Man
bör dock laga så, att man ej får för stora bussolutslag att behandla (högst 50°).
Blir utslaget vid den första slutningen för stort, tillsätter man derföre ett
reostatmotstånd redan då samt antecknar särskildt detta motstånd. För öfrigt förfar
man lika, vare sig att man begagnar sig af den ena eller den andra metoden;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
