Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Stundom tinnes strömmen på dylikt sätt vara ledd förbi det ena benets
lindningar, då relaisen visserligen kan arbeta, men endast för starka strömmar.
Om kontakt misstänkes men ej är synlig, utredes saken genom att
uppmäta motståndet i såväl hela elektromagnetens lindningar som uti hvardera
benets för sig. Saknar man de dertill erforderliga instrumenter, kan man, med
tillhjelp af en bussol eller till och med en god galvanometer, ändå någotsånär
öfvertyga sig om förhållandet. Till dylik undersökning använder manxett
batteri om 1 element, som förut slutits genom galvanometern (eller bussolen), hvars
utslag då antecknats. Låt utslaget vara a". Elementet slutes derefter genom
galvanometern och båda elektromagnetbenens lindningar. Låt det nu erhållna
utslaget vara b". Om de båda utslagen äro lika stora, så synes strömmen ga
förbi alla lindningshvarfven.
Är b° mindre än a°, så inlänkas nu endast det ena benets lindningar uti
undersökningskedjan, hvilket sker genom att flytta den ena af de trådar, som
nyss fästades vid de båda ytterkontakterna, till midtelkontakten eller, om sådan
ej finns, genom att bringa ifrågavarande tråd i beröring med lindningstråden,
der denna går öfver från det ena benet till det andra. Vi erhålla då
utslaget c°.
Man kan nu inlänka det andra benets lindningar, för hvilket ändamål den
vid den ena ytterkontakten qvarvarande tråden flyttas till den andra. Det
derigenom erhållna utslaget må heta d".
Kan man erhålla hvardera benets lindningar hvar för sig utan att afskära
öfvergångstråden, anställer man ytterligare profning genom att, utan att rullarne
med hvarandra sammanhänga, inlänka i ledningskedjan den ena rullen först,
den andra sedan.
Om lindningarne äro klara, bör utslaget a° vara större än hvardera af
utslagen c° och <f; samt c och d° hvardera större än b". Om c° eller d" är —a°,
så går ingen ström genom det motsvarande benets lindningar. Om c" eller d°
är = eller mindre än b", så eger en extra-förbindelse rum mellan lindningarne
inuti det ena benet och lindningarne inuti det andra.
§ 26. Såsom redan blifvit nämndt, finns det en viss diameter på trådrullarne, utom
hvilken trådlindningarne ej frambringa magnetiska verkningar, som i styrka tillväxa
propor-tionelt mot lindningarnes antal (eller mot qvadraten på detta antal). För de till
telegrafering använda elektromagneter uppgifves tjockleken hos lindningarne böra på hvarje sida om
jernet utgöra 12 millimeter eller 0,4 decimaltum. Vore jernets diameter 0,3 tum, så blefve
följaktligen hela rullens diameter 1,1 dec.-tum. Den tråd, som derutöfver pålindas, utöfvar
en mer och mer obetydlig verkan.
Vi hafva ock förut nämnt, att deu starkaste attraktionen erhålles, om lindningstråden
tages af sådan finlek, att, när hela upplindningsutrymmet dermed fylles, lindningshvarfvens
motstånd blir lika med det öfriga ledningsmotståndet i den kedja, för hvilken relaisen är
afsedd. Det återstår att bevisa riktigheten af detta påstående.
Låtom oss fylla upplindningsutrymmet, först med en gröfre tråd och sedermera med
en tråd, som är så mycket finare, att dubbelt aå många hvarf af den rymmas (inom
upplindningsutrymmet). Denna tråd blir dubbelt så lång som den förra, och hans
genomskärningsarea hälften mindre än den förras. Dess motstånd blir följaktligen 4 gånger större än
den förra trådens, förutsatt att deu specifika ledningsförmågan är hos den ena tråden lika
stor som hos den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
