Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
eller såsom
till
(IV-fn)2 re (W+n’)2
Om attraktiouen i första fallet (med relaismotståndet re)’ tages till enhet, så blir i det
sednare fallet (med relaismotståndet re’) attraktionen
»’(IV +
re (W + re’)2’
T. ex. för en ledningskedja, hvars motstånd utom relaismotståndet utgör 300 S. E., tages
vid tre särskilda pålindningar relaisens lindningstråd af sådana nummer, att han har ett
motstånd af a) 200 S. E., b) 300 S. E. och c) 400 S. E. (i alla tre fallen, när hela
npplind-ningsutrvmmet fylles).
Hur stor blir attraktionrn A i de båda sednare fallen, då han i det första anses vara 1?
_ 300 (300 + 200)’ _ 75
0 200 (300 + 300)2 72 ~~ ’°4’
, 400 (300 + 200)2 100
c ) A ==_i_!_i_ —_— (jo
J 200 (300 + 400)2 ~ 98 ’
Alltså visar sig attraktionen starkast i det fall b), då relaisens motstånd är lika med det
öfriga motståndet i ledningskedjan.
I fråga om flera relaiser i samma ledningskedja erhålla vi jemförelseformlerna
sålunda:
Om antalet relaiser är m, och hvar relais har i ena fallet motståndet re, och i det
andra motståndet re’, så blir strömstyrkan i det förra fallet
_
W -j- wi . ra
samt i det sednare
TT
8’
W -{- m . ii
Ar lindningshvarfvens antal i det förra fallet a, så blifva de i det sednare
ni
«v
Attraktionen blir således i det första fallet
A = a2. ,S2 =
och i det sednare
A’ ~ a2 — . S’2 —
E2
(IV+mre)2
o2* re’ E1
. {W + m . re’)2
Förhållandet mellan attraktionerna blir följaktligen
2 E2 a2 . re’. E2
A: A’
Eller om A = 1
hvaraf
(W + m.n)2’ n (IV + ro.re’)2
1 :A’ =
(W+m.n)2’ n [W+m.n)2’
, (W+m.n)2
(W + m . re’)2
T. ex. På den s. k. södra Mälarelinien mellan Stockholm och öfverdragningsstationen
Örebro finns mellanstationerna Mariefred, Strengnäs, Eskilstuna och Arboga, hvar och en
med 2 relaiser, således tillsammans 8 relaiser. Vid telegrafering från endera ändstationen
ingår dessHtom relaisen på den andra ändstationen. Relaisernas antal blir sålunda = 9.
Liniens motstånd antaga vi till 2000 S. E., motståndet i batteriet till 600 S. E. och
motståndet i samtliga galvanometrar, två jordplattor och andra tillhörande ledningar äfven till
600 S. E. Sålunda utgör motståndet i ledningskedjan, relaiserna oberäknade, 3200 S. E.
Hnr bör, för erhållande af starkaste attraktion, relaisernas motstånd afpassas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
