Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
hvaraf æ2 = —— och
* =
<•’A/–v »>
Om således uti förevarande sifferexempel, af hvilket man ej kan få veta, huru många
hvarf vid den sednare upplindningen rymmas, utan endast huru många gånger flera hvarf då
fås, a sättes = 1, så blir svaret:
V
500 „ , 0
—-—- = 0,91287 gånger sa manga.
bOO
2. Om tråden i det sednare fallet tages af sådan nummer, att, när helij
upplindnings-utrymmet med densamma fylles, motståndet blir 700 S. E. (ifrån att det var 600 S. E., medan
samma utrymme var fyldt med den första tråden); hur många hvarf fås då i jemförelse med
förra hvarfvens antal?
Svar: ~\/ ^^ eller 1,0801 gånger så många som förut,
y 600
Om nu relaiser skola inrättas för en viss linie, på hvilken finns mellanstationer, så
böra med rätta samtliga stationerna erhålla lika känsliga relaiser, enär de alla måste kunna
uppfatta en på öppen linie gifven signal och upptaga ett på sådan linie aftelegraferadt
telegram. Hur stort motstånd böra då relaisliudningarne få?
Låt antalet relaiser vara m.
Om E betecknar elektromotoriska kraften uti (ändstationernas) batteri, W allt motstånd
i ledningskedjan, utom det i relaiserna, samt n2 u motståndet i hvarje relais; så blir
strömstyrkan
K
S–
IV -†- m . n2
samt den fria magnetismen
W + m . n’. w–1- n .m . u
n
Vi hafva här en eqvation af alldeles samma form som den nyss behandlade eqvationen (1);
hela skilnaden består deruti, att i stället för u uti den förres nämnare, förekommer här
m.u. Lösningen blir ock alldeles enahanda; vi behöfva blott förändra u uti eqvationen (3)
till m. u. Följaktligen blir den friif magnetismen (och på samma gång attraktionen)
störst, när
v?. m . u—W,
<3. v’. s. relaiserna böra så konstrueras, att motståndet i dem alla tillsammans blir lika med
det öfriga motståndet i ledningskedjan.
Visserligen kunna vi ur de motstånd, som erhållas vid särskilda pålindningar, uträkna
förhållandet mellan de olika antalen hvarf, men denna uträkning, som besväras af
rotutdrag-ning, behöfva vi emellertid ej verkställa, för att finna attraktionens olika styrka vid olika
motstånd i relaiserna. Det är nemligen icke antalet hvarf, utan qvadraten på detta antal,
som ingår i formeln för attraktionen.
Om t. ex. W, såsom fornt, betecknar allt motstånd i ledningskedjan ntom
relaismotstån-det, E elektromotoriska kraften, n det motstånd, som den ena gången används i relaisen
och n det motstånd, som den andra gången används; så förhålla sig antalen lindningar vid
de båda tillfällena såsom
till
samt attraktionerna såsom
B2 x2 xKn
(W+nf ’ (IV + n’)2’ n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
