Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
på det ena uppläggningsstället så, att, om man fattar kedjan på ömse sidor om
bukten och utsträcker denna, de udda länkarne, räknadt från hvilken länk som
helst, gå sins emellan fullkomligt parallelt och de jemna länkarne följaktligen
äfven sins emellan parallelt. Derefter sker sammanlänkningen af de båda
nedhängande kedjeändarne. Dervid fattas med en kniptång den ena ändlänken
nära det ställe, der den länken är hopböjd, och fasthålles den ena länkändan
med denna tång, under det att den andra ändan utvikes så mycket, att den
andra kedjeändans yttersta länk kan hakas i den sålunda öppnade länken. Vid
denna sammanlänkning, till hvilken naturligtvis äfven hör att vika ihop den
öppnade länken, tillses, att ej heller bukten vid hoplänkningsstället blir snodd.
Lodet uppställes på en stol till jemnhöjd med den venstra kedjebukten
eller något högre, den skruf, som utgör löpskifvans axel, uttages ur gaffeln
äfvensom skifvan, kedjan inlägges i gaffeln, och skifvan med sin axel insättes
ånyo i den, hvarefter man låter det sålunda påsatta lodet hänga på kedjan.
Om kedjan vid insättningen blifvit snodd, eller om, då lodet sprängt af
en kedja, dennas länkar hafva öppnat sig och ej sedan blifvit hopklämda, innan
kedjan åter används-, så uppkomma de nyss omnämnda hasningarne.
Skrifmaskinerna hafva vanligen stående elektromagneter; dock förekomma
sådana (af Siemens-Halskes konstruktion) äfven med liggande, rörliga
elektromagneter.
Vanligen bli skrifmaskinerna efter någon tids begagnande tröga i gången,
hufvudsakligen till följd af pappersdam och annan orenlighet, som lägger sig i
tappgångarne och utvexlingarne. Till förekommande häraf är på
Digney-appa-raterna urverket på alla sidor inneslutet.
Digney-apparaten har i stället för stift en stålfjeder, som riktas med en
skruf * (fig. 46), och är, der han träffar pappersrimsan, böjd uppåt. Den
uppböjda ändan för, när ankaret neddrages, rimsan mot en cirkelrund
messings-skifva, »färgtrissan», hvars omkrets ständigt underhålles med färg derigenom,
att skifvan, som af urverket hålles i rörelse, uppbär en färgrulle, som färgar
ifrån sig på skifvans omkrets. Färgrullen utgöres af filt, som emellanåt
på-penslas med färgvätska*.
Matare valsarne äro på Digneyapparaten skiljda ifrån den apparatdel
(färg-trissan), mot hvilken tecknen anbringas. De klämmas mot hvarandra af endast
en fjeder och regleras derföre också med endast en skruf. Den öfre valsen
upplyftes medelst en hafstång h (fig. 46), när pappersrimsan skall inläggas mellaji
valsarne.
Digneyapparaten, hvilken i mångfaldiga afseenden står framför de äldre
skrifmaskinerna, visar likväl ej skriften så fort som dessa. Skriften framträder
nemligen icke förr, än den passerat matarevalsarne; och efter det att ett tec-
* På det att, Där vid öfverdragning strömmen är svag, stålfjedfcrns anslag mot
färg-trissan ej må behöfva hindra uppkomsten af säker kontakt mellan apparatens häfstång och
städ, finns på apparaten en vinkelhäfstång A’ (fig. 46), ined hvilken färgtrissan kan föras
uppåt, så att fjedern ej vidare når upp till henne, utan häfstången får obehindradt slå an
mot städet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
