- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
85

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

ken blifvit bildadt mot färgtrissan, åtgår en liten tid, innan detsamma hinner
gå fram från sistnämnde skifva till matarevalsarne.

Men denna olägenhet är af föga betydenhet.

Firman Siemens-Halske i Berlin har modifierat Dign ey apparaten derhän,
att färgtrissan hemtar färg ur ett öppet bläckhorn (i stället för filttrissan).
Härmed är dock den olägenheten förbunden, att färg lätt kommer att förorena
apparaten.

Sjèlfutlöéning å skrifapparater kan på flera olika sätt anordnas. Ändamålet
med en dylik tillställning är att få urverket satt i gång, äfven när ingen
person är till hands, som kastar af »bromsen», samt att få urverket att stanna af
sig sjelft, när telegraferingen upphört.

I afseende på reglerandet af ankarets större eller mindre afstånd från
elektromagneternas poler, uppsökandet af fel inom elektromagneternas
lindningar, motståndets afpassande inom dessa m. m., gäller om skrifmaskinen hvad
förut blifvit sagdt om relaisen.

Emedan dock det »öfriga motståndet» uti lokalkedjan (d. v. s. lokalkedjans
hela motstånd minus motståndet i skrifmaskinens lindningar) är betydligt mindre
än det »öfriga motståndet» uti liniekedjan; bör i skrifmaskinen till lindningar
ej användas så fin tråd som till relaisernas och Digneyapparaternas lindningar.
Om till lokalbatteri användas
fyra elementer à 3 Siemens
enheters motstånd, så skulle
det rätta motståndet uti
skrifmaskinens lindningar bli 12
reostatenheter. Att öka detta
motstånd till 50 à 100 S. E.
torde likväl icke skada,
emedan lokalbatteriet då blir mindre
utmattadt och följaktligen ej
behöfver omsättas så ofta.

Skrifmaskiner hafva, likväl funnits i bruk, som hafva endast några få
enheters motstånd; men för dessa vilja lokalbatterierna icke »stå sig».

I synnerhet vid öfverdragning är det af vigt, att ankaret kraftigt
neddrages. Slår häfstången matt, så har man nemligen att befara, att hon ej
kommer i fullständig kontakt med sitt städ, synnerligast om maskinen öppnas
för skriftens afläsande på rimsan, då häfstångens rörelse med ankaret nedåt
kan blifva ofullbordad till följd af stiftets oförmåga att intränga i papperet.

För säkerhetens skull bör stiftet (fjedern) vid afläsning af
öfverdragnings-skrift ej vara högre uppskrufvadt, än som oundgängligen erfordras.

§ 28. Galvanometern (fig. 47) skiljer sig från galvanoskopet (fig. 48) deri,
att man af galvanometerns utslag någorlunda kan bedöma strömmens styrka,
då deremot galvanoskopets utslag lemnar så godt som ingen ledning för ett
sådant bedömande. Afsigten med insättandet af någotdera af dessa instrumenter

Fig. 47.

Fig. 48.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free