Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
denna än afpassas, båda bussolerna ej på en gång kunna bringas till att gifva lämpliga
utslag, ntan den enas utslag blir allt för litet eller allt för stort, när den andras är af
passande storlek (mellan 20° och 50°); kan man vid uttagandet af rednktionsfaktorn dem
emellan förfara sålunda. Sedan de båda bussolerna blifvit insatta i en och samma ledningskedja,
anbringas till den känsligare en förbilédning (shunt), hvartill begagnas en reostat..
Motståndet i förbiledningen afpassas så, att utslaget i den känsligare bussolen blir lika stort med
utslaget i den mindre känsliga, hvarjemte strömstyrkan i den ogrenade ledningen lämpas
så, att nämnde utslag bli af passande storlek. Det till förbiledning använda motståndet
antecknas. Motståndet i den känsligare bussolen uppmätes ock, på sätt längre fram kommer
att visas. Ar nu motståndet i förbiledningen = m, motståndet i den känsligare bussolen
= ra, så blir rednktionsfaktorn mellan bussolerna = " ■ Om t. ex. m = 10 och » = 60,
m
så blir reduktionsfaktorn = = 7. Enär lindningshvarfven till ifrågavarande bussol
samt förbiledningen utgöra tvenne sinsemellan samgrenade ledare, delar sig nemligen
strömmen emellan dessa (såsom längre fram utförligare visas) i omvändt förhållande till deras
motstånd; den genom motståndet 10 gående strömdelen är alltså 6 gånger större än den
genom motståndet 60 gående strömdelen; den förra utgör "/„ den sednare ’/, af hela
»tröm-styrkan. Genom den mindre känsliga bussolen går åter hela strömstyrkan odelad. För ’/t
af strömstyrkan gifver alltså den känsligare bussolen samma utslag som den okänsligare för
hela strömstyrkan; den förra är alltså 7 gånger känsligare än den sednare, d. v. s.
reduktionsfaktorn emellan de båda bussolerna är = 7.
Vill man uttaga reduktionsfaktorn emellan t. e.\. en tangentbussol och en sinnsbussol,
insättas båda dessa instrumenter i en och samma ledningskedja, och de båda utslagen afläsas
samtidigt (dervid lindningshvarfven i sinusbussolen naturligtvis böra befinna sig midt öfver
detta instruments magnetnål). Tangenttalet för tangentbussolens utslag jemföres med
sinustalet för sinusbussolens utslag — det större af dessa tal divideras med det mindre; qvoten
utvisar reduktionsfaktorn —. Ar tangenttalet större än sinustalet, anses tangentbnssolen
vara det känsligare instrumentet; i motsatt fall sinusbussolen. Kunna ej lämpliga utslag på
en gång erhållas i de båda instrumenterna; används till det känsligare en förbiledning, till
motståndet afpassad så, att tangenttalet för tangentbussolens utslag blir = sinustalet för
sinns-bussolens utslag. På grund af motståndtt i förbiledningen samt i lindningarne till det
instrument, till hvilket förbiledningen är satt, uträknas nu reduktionsfaktorn på sätt nyss
visades.
För reduktionsfaktorers bestämmande begagnar man sig af flera olika strömstyrkor, för
hvilka utslagen på tangentbussolen dock falla emellan 20° och 50°. Om de särskilda
bestämningarne leda till olika resultat, anses dessas medelvärde såsom del rätta.
De vid telegrafverket befintliga exemplaren af (Siemens) sinusbnssol hafva tvenne från
hvarandra skiljda afdelningar lindningar, hvilkas reduktious faktor sinsemellan är = 50.
Reduktionsfaktorn emellan den afdelningen, som har det större antalet lindningshvarf, och
telegrafverkets vanliga bussol, är = omkring 22; reduktionsfaktorn emellan tangentbussolen och
den afdelning lindningar (på sinusbussolen), som har det mindre antalet hvarf, är = omkring
2,25. Tangentbnssolen är mindre känslig än sinusbussolen, när i denna används den
afdelning, som har det större antalet lindningar; men mera känslig än sinusbussolen, när i denna
■ används den afdelning, som har det mindre antalet lindningar.
Tangentbussolens känslighet betingas ej endast af lindningshvarfvens antal
utan ock af deras afstånd från magnetnålen. Ju mindre detta afstånd är, desto
känsligare blir bussolen. Emellertid måste detta afstånd vara temligen stort i
förhållande till nålens längd, för att tangenterna för utslagsvinklarne skola kunna
betraktas såsom mått för strömstyrkorna. Härvid förutsattes nemligen, att
afståndet emellan lindningshvarfven och nålens ändar är öfver hufvud taget det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
