Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
samma, vare sig att nålen innehar det ena eller andra läget i förhållande till
lindningshvarfven. Ju kortare nålen är i förhållande till lindningshvarfvens
diameter, desto bättre uppfylles nyssnämnde vilkor. Nålens längd bör icke utgöra
mer än 1 8 af lindningshvarfvens diameter; emellertid anser man, att
tillförlitligheten af strömstyrkornas uppskattning efter tangenterna för utslagsvinklarne
börjar upphöra, när utslagen öfverstiga 60°.
Men äfven en och samma bussol, använd på olika orter, gifver icke samma
utslag för lika strömstyrkor. Såsom vi veta, motverkar nemligen
jordmagnetismen nålens afvikning. Der jordmagnetismen verkar starkare på magnetnålen,
blir utslaget alltså mindre. Deremot inverkar ej styrkan af nålens egen
magnetism på utslagets storlek. Der denna magnetism är större eller mindre, blir
nemligen inverkan såväl från strömmen i lindningshvarfven som från
jordmagnetismen i lika förhållande större eller mindre. Enär nemligen strömmen i
lindningshvarfven samt jordmagnetismen sträfva att föra nålen i motsatt riktning;
upphäfves den genom förändring af styrkan af nålens magnetism åvägabragta
större eller mindre känsligheten för inverkan från ena hållet genom den i samma
mån åvägabragta större eller mindve känsligheten för inverkan från det
motsatta hållet. Emellertid bör nålens magnetism vara åtminstone så stor, att han
förmår öfvervinna friktionen i nålens upphängningspunkt m. m.
Såsom vi veta, begagnas äfven, för bestämmandet af strömstyrkans storlek, ett
instrument, kalladt voltameter. Tvenne platinableck äro i en glasflaska insatta på något afstånd
ifrån hvarandra; dessa platinableck stå i förbindelse med hvar sin af tvenne ytterkontakter.
Kärlet ifylles med svafvelsyrehaltigt vatten; när strömmen går fram igenom vattnet,
sönderdelas detsamma i sina båda beståndsdelar, syrgas och vätgas, hvilka uppsamlas
tillsammans uti ett med vatten fyldt upp-och-ned-vändt graderadt glasrör, hvars nedre del mynnar
■ned under vattenytan uti ett särskildt kärl, till hvilket nämnde gaser ledas genom ett böjdt
glasrör, som går ifrån sönderdelningskärlet igenom den kork, medelst hvilken detta
tilltäp-pes, till det särskilda vattenkärlet, i hvilket det utmynnar under det tipp-och-ned-vända
graderade röret, i hvilket gasblåsorna stiga upp och undantränga vattnet från dess öfre ända.
Äfven har man inrättat voltametern för uppfångandet af de båda gaserna hvar för sig.
De genom strömmens inverkan utvecklade gaserna uppmätas till sin volym i det
graderade röret. Olika strömstyrkor förhålla sig till hvarandra såsom de gasmängder, de under
lika lång tid förmå utveckla. Dock skulle dessa gastnängder egentligen bestämmas genom
vägning. Volymen är nemligen ej alltid proportionel mot vigten. Olika värmegrad och olika
lufttryck verka derhän, att en viss vigtsdel gas intager en olika volym. Emellertid kan
med hänsyn till temperaturen och barometerståndet vid observationstillfällena åvägabringas
sådana reduktioner af de erhållna gasvolymerna, att dessa sedermera bli proportionela mot
vigterna, hvilka alltså ej behöfva genom vägning uttagas. Gasmängderna utgöra då direkta
mått för strömstyrkorna, oberoende af observationsorten och andra omständigheter, som vid
olika bussolmätningar måste tagas i särskildt betraktande. Men voltametern är ett ganska
ovigt instrument att använda; och vid en enda mätning kan åtgå ganska lång tid, innan så
stor gasmängd erhållits, att den kan till sin volym tillförlitligt bestämmas. Äfven kan det
vara med svårighet förenadt att under denna tid hålla strömmen vid en och samma styrka.
Låtom oss i en ledningskedja insätta både en tangentbussol och en voltameter (efter
hvarandra)! Strömmen hålles vid jemn styrka, hvilken på bussolen gifver t. ex. 40° utslag.
•Under en timmes tid utvecklar denua ström 72 kubikcentimeter knallgas (= syre + väte i
gasform). Detta utgör 1,2 kubikcentimeter knallgas i minuten. Tangenttalet för 40" =
0,83910. Detta tangenttal, divideradt uti talet (1,2) som uttrycker gasmängden i minaten,
kallas bussolens »reduktionsfaktor till voltameter» (= faktor för den med bussolen uppmätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
