Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om liniefel och deras begränsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
fjedern från sin beröring med städet. Men härigenom uppkommer afbrott i
den kortare ledningen, och strömmen går derföre ånyo in i lindningarne samt
drager åter ner ankaret med samma påföljd som förut. Ankaret hinner sålunda
knappt upphöra att beröra städet, förrän det ånyo neddrages. I stället för att
ankaret eljest skulle., sedan det slagit ner mot städet, helt stilla ligga an mot
detta, tilldess strömmen upphör, slår det nu oupphörligt korta och hastiga slag
mot städet. Härigenom skulle man lättare kunna urskilja tecknen. För att
bereda ännu större hörbarhet, kan man ställa instrumentet på sitt fodral, så
att detta bildar en resonnansbotten. De hakar, medelst hvilka instrumentet
fästas, inlagdt i fodralet, äro nemligen så afpassade, att de kunna användas
äfven för instrumentets fästande utanpå fodralet.
Den på detta sätt åvägabragta »surrningen» anser man sig emellertid Äfven
kunna undvara, och åtnöjer man sig numera med fasta slag. För rumbesparing
används, i stället för nyckel af vanlig form, en s. k. tryck-knapp med
tillhörande städ. När skrift från stationen skall afläsas, hålles knappen nedtryckt.
Instrumentet slår äfven för telegraferingen från linien.
Den från linien anropande behöfver använda en särskild signal till tecken
att anropet kommer från »linien». Måhända skulle undersökningssignalen kunna
begagnas dertill.
§ 43. Om galvanometern ej gifver något utslag för utgående ström, och
ej heller någon ström utifrån förmärkes; misstänker man, att afbrott
uppkommit. För att, i händelse galvanometern är okänslig, skaffa sig visshet om
förhållandet, kan man insätta tangentbussolen och efter dess utslag bedöma
detsamma.
Huruvida afbrottet är beläget inom stationen eller icke, undersökes
vanligen derigenom, att man förenar åskledarens linieskifva och jordskifva med
hvarandra. Fås nu ström, så är stationen antagligen fri (afbrott kan likväl
finnas mellan åskledarens jordskifva och jorden).
Man begifver sig då till den profstolpe, som bör finnas i stationens närhet,
samt förenar der linietråden med jorden. Fås nu ström i galvanometern, så
äro ledningarne från stationen till profstolpen afbrottsfria likasom äfven
ledningarne från åskledarens jordskifva till jorden.
Afbrottet måste således vara beläget längre ut på linien; och linieresa
företages i enlighet med Instruktionens föreskrift.
Mottagningsinstrumentet flyttas in i den gemensamma ledningen, såsom
redan är nämndt.
En tyngd lägges på nyckelns hafstång, så att hon kommer i beröring med
städet; eller ock åstadkommes denna beröring derigenom, att ett fyrdubbelt
papper lägges mellan häfstången och klacken samt tillskrufning sker, intilldess
häfstången träffar städet.
Om nu åskledarens linieskifva, på försök, förenas med hans jordskifva, så
slår relaisens hafstång kraftigt ned, derest förändringen af ledningen blifvit
riktigt utförd.
Om den, som rest ut på linien, är försedd med resrelais, så kan han öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
