Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Strömgreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
bort såsom särdeles obetydlig i jemförelse med den i täljaren för öfrigt na återstående
termen 7-. r’. Vi komma alltså till det korta uttrycket
r. i’
0 = T"
När denna formel skall tillgodogöras, är det i allmänhet ej så mycket fråga om att
bestämma, huru stort en viss linies afledningsmotstånd per isolator är i och för sig, som ej
mera att utröna, huru stort detta motstånd är i jemförelse med en annan linies
afledningsmotstånd per isolator. I stället för d kunna vi alltså insätta en viss multipel af rf; till
följd deraf blir visserligen den ena liniens afledningsmotstånd per isolator ett visst antal
gånger för litet, men den andra liniens afledningsmotstånd per isolator blir lika många
gånger för litet. Storleksförhållandet emellan de båda liniernas afledningsmotstånd per isolator
blir alltså ej rubbadt genom nämnde ändring af formeln. I stället för d insätta vi alltså
det tal /, som i Siemens enheter uttrycker de särskilda liniernas motstånd per mil. Detta
tal behöfver nemligen vara gifvet vid liniemätningar i allmänhet, för reduktion af
motstånds-mått till längdmått eller tvärtom. Såsom uttryck för särskilda liniers relativa
medelaflednings-motstånd per isolator (a) eller den s. k. isolationsexponenten erhålla vi alltså:
r. r
§ 57. Med tillhjelp af Kirschhoffska reglerna kan inan lätt bilda de grundeqvatiouer,
genom hvilkas lösande man finner strömstyrkan uti en grenad ledares särskilda grenar. leke
alltid är det deremot så lätt att fullborda eqvationernas lösning. Vi upprepa här de
Kirschhoffska reglerna:
1:0 Sammanlagda styrkan af de strömmar a2, a3
{fig. 98), hvilka gå fram emot en viss, för deras strömbanor
gemensam punkt c, är lika med sammanlagda styrkan of de
strömmar 6,, b2, b3, hvilka gå bort från samma punkt c.
2:0 / hvarje af galvaniska ledare sluten figur är
summan af de produkter, som erhållas genom att multiplicera
hvarje särskild ledares motstånd med den uti ledaren befintliga
strömstyrkan, lika med summan af de elektromotoriska krafter,
som ingå uti den figuren omslutande ledningen.
Före eqvationernas uppställande bör man inom hvarje
figur signera de särskilda strömdelarnes antagna rörelseriktning. För att finna de till en
figur hörande strömdelarnes tecken, tänker man sig hvarje strömdel cirkulerande omkring hela
figuren i den för honom å den egentligen
tillhörande ledningsgrenen signerade riktningen. De
strömdelar, som dervid komma att stöta emot
hvarandra, hafva sinsemellan olika tecken; de
strömdelar åter, som röra sig efter hvarandra
omkring tiguren, hafva sinsemellan lilaa tecken.
Uti vidstående figur 99 utmärker Ä
strömstyrkan och L motståndet uti batteriledningen och
den öfriga ogrenade ledningen till de båda
utgre-ningspunkterna. Denna ledning, uti hvilken
elektromotoriska kraften E är för handen, bildar med
hvilken som helst af de trenne samgrenade ledarne med motstånden l, l,, l2 en sluten figur.
Taga vi den ogrenade ledningen tillsammans med den första grenen till venster, erhålla vi
Sl + <ri = £. (1)
Taga vi samma ledning att bilda en sluten figur tillsammans med den medlersta
ledningsgrenen, erhålla vi
S L + <r, l, = E. (2)
Fig. 98.
Fig. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
