Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Strömgreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Tillsammans med den yttersta ledningsgrenen till höger gifver hufvudledningen slutlige»
S L + <r2 l2 = E. (3>
Men de trenne ledningsgrenarne bilda ock med hvarandra slutna figurer, uti hvilka,
dock elektromotoriska kraften = 0.
Af ledningsgrenarne med motstånden l och 2, kunde vi alltså få
a l — <r, = 0.
Af ledningsgrenarne med motstånden l och l2 kunde vi få
o l — tr2 l2 = 0;
och af ledningsgrenarne med motstånden I, och l2
<r, i, — <r2l2 = 0.
Dessa trenne sistanförda eqvationer äro dock tillika omedelbara eliminationsresultat från»
eqvationerna (1), (2) och (3). De innehålla sålunda inga nya bestämmelser rörande
beskaffenheten af de fyra obekanta S, a, <r, och <r2, hvilka här sökas. Den erforderliga
fjerde-eqvationen erhålla vi deremot ur Kirchhoffs l:sta regel, nemligen
S = ø <r, -{- <T2. (4>
-4 erhålla vi genom elimination:
E(ll, +
Ur de fyra eqvationerna 1-
S =
L (n, + u2 + i2) + nt i2’
E.l,l2_
LVh+Hi + hk] + l^h’
__E ll2_
E II,
Hllx+ll2 + lxl2)+ll,l2
Fig. 100.
& =t& + "i»
•Sj = S, + <r2,
fås genom elimination slutvärdena:
540
284’
120
Låtom oss nu tillämpa
Kirschhoffska reglerna vid
afled-ningsberäkningar. Vi taga ett
förut (fig. 89) användt exempel»
som i vidstående fig. 100 ånyo
framställes.Elektromotoriska
kraften = 1000.
Af grundeqvationerna:
400 S + 200 a = 1000,
100 S, + 400 <r, — 200 a = 0,
200 S2 + 800 <T2 — 400 <r, = 0»
800 S3 — 800 a2 — 0,
S — S, +<T,
8 — 5öü " — 55Ii S>
40
340
284’
80
284’
200
: 284’
40
284
och S3 = —- eller samma värden som, medelst ett annat sätt att gå till väga, erhållits
284
å sid. 139.
§ 58. En ledningskombination, som vid flera tillfällen förekommer inom telegrafien,
är den s. k. Wheatstone’ska bryggan (fig. 101). Den till b kommande strömmen delar sig
vid b; den genom b c framgående strömdelen kan vid c ånyo dela sig så, att ena delen deraf
går genom a a direkte till a, den andra åter öfver punkten d till a. Likaledes kan dea
genom bd framgående strömdelen vid d dela sig så, att ena delen går genom da direkte
till a, den andra åter öfver punkten c till o. Huruvida genom ledaren c d ström kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
