Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Linie- och stationsundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
trådar till tvenne underliggande skifvor i den gemensamma vexeln. För de
särskilda batterivexlarne kunna då erfordras några extra proppar för
angränsande batteridelars förening medelst skifvan fg, när någon mellanliggande del
är för omsättning uttagen.
Stundom har ock varit satt i fråga att inrätta batterivexeln så fullständig,
att, medelst proppflyttning i densamma, två eller flera batterier skulle kunna
fås med hvarandra kombinerade till ett, samt så att omkastning af batterierna
i förhållande till apparaterna skulle kunna på enahanda sätt verkställas. För
sådant ändamål behöfde batterivexeln inrättas i likhet med en linievexel; den
blefve sålunda för de större stationerna ganska dyr och vidlyftig. Dessutom
kunde det vara att befara, att genom en dylik inrättning, tillgänglig, som den
borde vara, för samtliga tjenstemännen, kunde förorsakas oreda och olägenhet,
som öfvervägde de med densamma för vissa undantagsfall afsedda fördelar. Man
torde alltså med skäl kunna åtnöja sig med en i enlighet med fig. 131 inrättad
batterivexel, aldra helst om de underliggande skifvorna med båda ändarne sträcka
sig förbi de öfverliggande och vid hvardera ändan äro försedda med
ytterkontakt. Man blefve då, i nyss antydda undantagsfall, i tillfälle att, medelst
särskilda ledningstrådar emellan de lediga ytterkontakterna till de underliggande
skifvorna, efter behag och utan nämnvärdt besvär, med hvarandra kombinera
de särskilda batterierna eller batteridelarne.
Antalet underliggande skifvor uti ifrågavarande batterivexlar bör vara jemnt,
kanske helst 6.
§ 76. Såsom redan uti g 70 blifvit nämndt, undersökas stationsledningar i afseende
på deras isolation m. m. på enahanda sätt som linieledningar. Med tillhjelp af
undersökningsbord kan man dervid förfara sålunda: Om t. ex. en ledningssträcka, som börjar vid
den för öfrigt isolerade ytterkontakten A och slutar vid den äfvenledes för öfrigt isolerade
kontakten B, skall undersökas i afseende på isolation från jorden, förbindes först kontakten
A med æ-skifvan i linievexeln, kombinationen 1 b) eller 4 insättes på undersökningsbordet,
undersökningen utföres på vanligt sätt: l:o med B fortfarande isolerad och 2:o med B
omedelbart förenad med jorden. Man erhåller nu värdena för r och >•’. Derefter förenas
kontakten B med x-skifvan i linievexeln; kombinationen på undersökningsbordet bibehålles; och
vanlig undersökning utföres med kontakten A l:o isolerad samt 2:o omedelbart förenad med
jorden. Man erhåller nu värdena för p och p.
Riktigheten af de erhållna värdena på r, r, p och p’ kontroleras på vanligt sätt,
nemligen på grund af formeln r.p’ — r’.p.
Fördelaktigare utföres dock mätningen, om kontakten A förenas med x-skifvan och
kontakten B med ^’-skifvan i linievexeln, hvarefter specialmätning verkställes för komb. 5
och 6 (7).
Skall ledningen A—B undersökas i afseende på isolation från en annan ledning A’—B’,
sättes .4 till x-skifvan och A’ till »’-skifvan, hvarefter mätning utföres för komb. 1 d) eller
5, l:o med B och B’ isolerade från hvarandra, 2:o med B och B’ omedelbart förenade med
hvarandra. Härigenom erhålles r och »•’ för kontaktmätning. Vidare förenas B med æ-skifvan
samt B’ med ^’-skifvan, hvarpå samma mätningar som nyss anställas, l:o med A och A’
isolerade ifrån hvarandra och 2:0 med A och A’ omedelbart förenade med hvarandra.
Härigenom erhållas nu p och p .
På vanligt sätt kontroleras värdena af r, r’, p och p’, nemligen på grund af formeln
r . p’ — r’. p.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
