Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Om dubbeltelegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
den. Ehuru ledningskedjan hvarken i det ena eller i det andra fallet blir
sluten, gifver dock en känslig galvanometer, insatt i ledningen, utslag för den
elektricitet, som från batteriet går in i kondensatorn, tilldess denna blifvit
mättad med elektricitet. Upphäfves galvanometerns förbindelse med batteriet och
anbringas galvanometern i stället såsom förbindande ledning emellan de båda
ytterkontakterna till kondensatorn, så urladdar sig kondensatorn genom
galvanometern, och i denna erhålles, ehuru åt motsatt håll, lika stort utslag, som
när kondensatorn laddades genom galvanometern.
Mängden af elektricitet, som kondensatorn upptager, är proportionel mot
det elektrostatiska tryck, under hvilket elektriciteten drifves in i kondensatorn,
hvilket åter är proportionelt mot batteriets elektromotoriska kraft.
Af omständigheterna beror, huru lång tid en kondensator behöfver för att
antaga full laddning.
Till enhet för kondensatorers laddningskapacitet har man antagit
kapaciteten hos den kondensator, som från ett batteri, hvars elektromotoriska kraft är
loVolt» (= 0,92 6 8 af elektromotoriska kraften hos ett Daniells element)
för-•mår upptaga l»farad» elektricitet d. v. s. så stor mängd elektricitet, som samma
batteri, slutet genom motståndet l»ohm» (= 1,05 Siemens enhet), förmår
utveckla under 1 sekund. En sådan kondensator säges hafva 1 farads kapacitet.
I praktiken användas sällan kondensatorer med större kapacitet än 10
milliondelar af en farad, men ofta med mindre kapacitet. 1 milliondel af en farad
kallas en »mikrofarad».
Om en ledning, uti hvilken framgår en galvanisk ström, sättes i
förbindelse med en kondensator på sådant sätt, att kondensatorns båda
ytterkontakter förenas med hvar sin punkt på ledningsbanan, så antager hvardera
beläggningen samma elektrostatiska tryck, som är för handen i den punkt på
ledningsbanan, som beläggningen är förenad med. Om ett batteri slutes genom en
ledare med större eller mindre motstånd, uppkommer vid den positiva polen en
förtätning, vid den negativa en förtunning af elektricitet. Den positiva
batteripolen trycker in elektricitet i ledaren, den negativa polen likasom suger
elektricitet ut ur ledaren. A ena sidan aftager förtätningen, å den andra
förtunningen, i den mån man aflägsnar sig från polerna inåt ledaren; vid
midtel-punkten af denna — tagen så, att lika mycket motstånd finnes å ömse sidor
mellan denna punkt och batteripolerna — är hvarken förtätning eller
förtunning för handen. Sättas båda batteripolerna till jorden, erhålles förtätning i
hela den ledare, som förbinder den positiva polen med jorden, samt förtunning
i hela den ledare, som förbinder den negativa polen med jorden. Förtätningen
är störst invid positiva polen, likasom förtunningen är störst invid den negativa;
och aftaga bådadera i den mån man aflägsnar sig från batteripolerna. Vid
sjelfva jordplåten blir såväl förtätningen som förtunningen = 0.
Vill man nu till en sluten ledning applicera en kondensator på sådant
sätt, att i densamma erhålles så stor laddning som möjligt, bör ena
beläggningen förenas med batteriets positiva pol, den andra med den negativa polen. I
den förra uppkommer då en förtätning af samma »potential» som vid den posi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
