Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Lagarne för telegrafliniers laddning och urladdning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•258
telegrafering urladdningsströmmen under en del af tidsintervallen emellan tvenne
på hvarandra följande hufvudströmmar är i tillfälle att sprida sig åt båda
ändar af linien, synes det emellertid vara påtagligt, att ledningens
elektrostatiska verkningar härvidlag förorsaka förminskning uti mängden af den
elektricitet, som vid ledningens jordända eljest skulle strömma ned i jorden.
Dessutom föranleda de, att nedströmningen vid jordändan vidtager sednare, än om
ledningen vore fri från ifrågavarande verkningar. Enahanda förskjutning af
signaleringen föranledes af induktionsströmmarne inom mottagningsapparaten,
likasom ock af jernets koercitivkraft uti elektromagneten och ankaret, af
häfstångens vis inertiæ m. m.
§ 96. Den mängd elektricitet, som under en lednings uppladdning
genomströmmar de särskilda genomskärningsareorna af densamma, är under det ena
tidsmomentet ej lika stor som under det andra. Likaledes är
genomströmningen i hvarje särskild genomskärningsarea under urladdningen variabel i afseende
på qvantiteten af elektricitet. Strömstyrkans till- och aftagande tydliggöres enklast
på kemisk väg. Vid liniens jordända t. ex. leder man strömmen igenom en
kemiskt preparerad pappersrimsa, som matas fram på vanligt sätt. Emellan
tvenne mot hvarandra stälda metallspetsar utgör denna rörliga (fuktiga)
pappersrimsa ledande förbindelse. När strömmen genomgår rimsan, förorsakar han i
henne en mörkblå eller violett kemisk utfällning, hvarigenom på rimsan kan
erhållas vanlig morseskrift. Utfällningen och den deraf förorsakade färgningen
blir så mycket intensivare, ju starkare den genom rimsan gående strömmen
Fig. 156.
B
varit. Fig. 156 visar ett streck, som på detta sätt erhållits å rimsan. Vid C,
der färgningen först blir tydligt märkbar, är densamma föga intensiv. Derefter
tilltager intensiteten till punkten A Från A till B är intensiteten konstant.
Derefter aftager den till D, hvarest färgningen upphör att vara tydligt märkbar.
Stycket CA representerar den tid, under hvilken den punkt af ledningen, i
hvilken rimsan är insatt, befunnit sig uti föränderligt tillstånd under
uppladdningen. Stycket AB representerar den tid, under hvilken denna punkt på
ledningen befunnit sig uti oföränderligt tillstånd. Stycket BD representerar
den tid, under hvilken samma punkt befunnit sig uti föränderligt tillstånd under
urladdningen.
Laddningstidens noggranna bestämmande på experimentel väg möter
svårighet derutinnan, att det ej är möjligt att iakttaga det tidsmoment, i hvilket
elektriciteten börjar att genomströmma observationsinstrumentet — af hvad
slag detta än må vara — och det tidsmoment, i hvilket strömningen alldeles
upphör. Tidsintervallen emellan dessa moment utfaller olika allt efter
observationsinstrumentets olika känslighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
