Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Fyrdubbel och mångdubbel telegrafering; fono-telegrafi; telefoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46G
sluten, icke innebär våda för relaisen ff2 — enär strömstyrkan då passerar
mellangrader af sådan beskaffenhet, att den inom relaisen R2 afsedda verkan
så mycket säkrare uppnås — är redan erinradt. Att öfvergångsoperationen
med nyckeln K2 icke innebär våda för relaisen Rx, när nyckeln Kx är öppen,
har ock blifvit visadt. Att samma öfvergångsoperation, när nyckeln Kx är
sluten, icke innebär våda för relaisen Æ,, betingas deraf att relaisen Rx har
tillräckligt omfång för att slå för alla negativa strömmar mellan —4 och —1.
Ytterligare hafva vi emellertid att taga i betraktande sjelfva
öfvergångs-momenten. När nyckeln Kx befinner sig i öfvergångsmomentet, då S,, S2, P
och tx äro i omedelbar beröring med hvarandra, blir batteriet slutet inom sig
sjelft, och ingen afsevärd ström går ut på linien. För relaisen R2 innebär
detta en viss våda, men denna sammanfaller med den förut påpekade vådan af
strömstyrkans successiva öfvergång till och från 0. För relaisen Rx innebär
deremot samma moment ej någon våda, ty i detta moment inledes eller afslutas
ett elementartecken på apparaten Sx, och ifrågavarande momentana öfvergång
står i fullkomlig öfverensstämmelse med den för teckenbildningen erforderliga
strömutvecklingen.
Öfvergångsmomentet för nyckeln TT,, i hviket b, c och t2 äro i omedelbar
beröring med hvarandra, verkar ej heller störande på den afsedda
strömutvecklingen och är sålunda icke för någondera relaisen vådligt.
Vi hafva vidare att taga i betraktande, att vid den här i fråga varande
telegraferingen det städse är båda stationernas batterier, som äro verksamma,
ej endast den enas. Innan vi öfvergå till förklaringen af de
strömnings-förhållanden, som till följd häraf uppstå, vilja vi erinra, att en positiv ström
från ena stationen, A, af t. ex. styrkan 4, verkar magnetiserande i samma
riktning som en negativ ström från den andra stationen, B, af t. ex. styrkan 1;
och att totala magnetiserande verkan af dessa båda strömmar är lika med
verkan i förevarande afseende af en positiv ström från A, af styrkan 5, eller,
hvilket är detsamma, lika med verkan af en negativ ström från B, äfvenledes
af styrkan 5. Deremot magnetiserar en positiv ström från A, af t. ex. styrkan
4, i motsatt riktning mot en positiv ström från B, af t. ex. styrkan 1.
Samfälda verkan af båda strömmarne är = verkan af en positiv ström från A, af
styrkan 3 = verkan af en negativ ström från B, likaledes af styrkan 3.
Dessutom anmärkes, att den magnetiserande verkan af en positiv ström
af en viss styrka genom linielindningarne på en relais är densamma som den
magnetiserande verkan af en negativ ström från samma håll och af samma
styrka genom kompensationslindningarne; och tvärtom. Samfälda verkan af t. ex.
en positiv ström af styrkan 3 genom linielindningarne och en negativ ström
af styrkan 1 från samma håll genom kompensationslindningarne är = verkan
af en positiv ström från samma håll af styrkan 4 genom linielindningarne =
verkan af en negativ ström från samma håll likaledes af styrkan 4 genom
kompensationslindningarne o. s. v.
När telegrafering icke eger rum från någondera stationen, går från
hvardera hållet ut i linien en positiv ström af styrkan 4. Den magnetiserande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
