- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
506

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•506

i hvilken — • k är en konstant faktor, som på empirisk väg uttages, samt r betecknar stolp-

m

radien vid jordbrynet och l höjden ofvan marken af den punkt, i hvilken den brytande kraften
verkar. För icke impregnerad tall är nämnde konstant = 440, när radien (vid jordbrynet)
uttryckes i decimaltum, höjden af den punkt, i hvilken den brytande kraften anbringas, i fot
samt den brytande kraften i skålpund.

Om höjden uttryckes i meter, radien i centimeter och kraften i kilogram, nedgår den i
fråga varande konstanten till 2,12.

En stolpe om 4 decimaltums radie vid jordbrynet skulle alltså jemnt och nätt kunna
motstå en 20 fot ofvan marken vinkelrätt mot stolpen verkande brytande kraft om

440. 4®. 3,1416

20

= 4423 U.

den beräknade. Sålunda bör i förevarande fall den verkliga hållfastheten beräknas till endast
737 it. Impregneradt virke torde dessutom hafva mindre hållfasthet än icke impregneradt.

Härvidlag är ock att bemärka, att, med hänsyn till stolparnes koniska form, det icke
alltid är gifvet, att en frisk stolpe är svagast vid jordbandet. Under förutsättning, att
stolpens groflek, från toppen till jordbandet, jemnt tilltager, samt att virket i hela stolpen ofvan
mark är homogent, är nemligen stolpen svagast der diametern är jemnt 1 ’/2 gång diametern
vid den punkt, i hvilken den brytande kraften verkar. Skulle nu stolpen först vid
jordbandet vara af denna groflek, blir han ock der, äfven i sitt friska tillstånd, svagast.

Antages den starkaste storm verka med 20 tt tryck på qvadratfoten af en mot
vindriktningen vinkelrät plan yta, skulle trycket på sjelfva stolpen, om dess dimensioner ofvan
marken vore: toppradie = 2,25 dec.-tum, radie vid jordbrynet = 3,3 dec.-tum samt höjd

ofvan marken 23 fot, beräknas sålunda. Tryckytan = | ■ • 23 = 8,51 qv.-fot.

Vindtrycket på hela stolpen alltså = 20X8,51 = 170,2 U, verkande på midten af stolpen.
Denne förmår emellertid »med sexdubbel säkerhet» motstå en på samma ställe verkande
brytande kraft om ^0. 3,3 -3,1416 _ ^^ ^ Alltså tages i anspråk för motstånd mot
vindil,5 .6

170 2

trycket på sjelfva stolpen ^ eller 0,23 af stolpens sexdubbla hållfasthet vid jordbrynet.

Vid beräkning af trycket från trådarne, kunna vi visserligen uttaga trycket från hvarje
tråd för sig och sammanlägga de sålunda erhållna talen. Dock blir räkningen lättare att
verkställa, om hvarje särskildt tryck först reduceras till en och samma angreppspunkt på
stolpen, hvilken reduktion verkställes på grnnd af förhållandet mellan verkan af olika långa
häfstänger. Antaga vi t. ex. att på den sednast behandlade stolpen äro upplagda 13 trådar
om 4,3 millimeters diameter, af hvilka den öfversta är anbragt 1 fot under stolpens topp
samt hvarje följande, i förhållande till den nästföregående (på motsatt sida), 1 fot längre
ned; så få vi, med 200 fots stolpdistans, för hvarje tråd 1,931 qvadratfots tryckyta och, med
20 ti tryck på hvarje qvadratfot, trycket = 38,62 tt. Öfversta tråden verkar med 22 fots
häfstång; tråden dernäst med 21 fots häfstång o. s. v. till och med den 13:de, hvilken verkar
med 10 fots häfstång. Ett tryck af 38,62 ‡t> vid 10 fots höjd å stolpen verkar detsamma

som ett tryck vid 22 fots höjd om . 38,62 tt. Sålunda kan i st. f. trycket från den
nedersta tråden sättas en trycktillökning å den öfversta af . 38,62 ‡t. Sammalunda kan i

stället för trycket från de öfriga trådarne sättas en trycktillökning å den öfversta af resp.
11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 . 21 , „„ „ „ • , , x , t . .
22’ 22’ 22’ 22’ 22’ 22’ 22’ 22’ 22’ 22 °Ch 22 ** 38,62 Ä Samman,a?da tr-vcket fråa tra"
darne kan alltså sättas lika med
38 62

~- (10 + 11 + 12 + 13 -f 14 4- 15 + 16 + 17 -f 18 + 19 + 20 + 21 -f 22)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free