Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•507
= —— • 38,62. Härtill kommer nu det direkta trycket på sjelfva stolpen = 170,2 ü, ver-
kände vid 11 ’/a fots höjd, och hvilket kan utbytas mot en trycktillökning från öfversta
trall 5
dens höjd af —j- • 170,2 tt. Totaltrycket, reduceradt till den öfversta trådens höjd, blir
208 38 62 4* 11 5 170 2
alltså = –-’–——!—:-— = 454,1 (t. Stolpens totala (teoretiska) hållfasthet mot
en kraft, verkande 22 fot högt (ofvanom jordbrynet),
är = " ’ ’ = 2258 U.
11
2258
Eftersom ——— är = 4,97, hafva vi sålunda i förevarande fall icke sexdubbel utan endast
454,1
knapt femdubbel säkerhet.
Naturligtvis kan man för beräkningar af förevarande slag sammanslå de båda konstanta
faktorerna 440 och jr till en, som då blefve = 1382,3____ Ville man i formeln införa
diametern i stället för radien, hade man att dividera sist erhållna tal med 23 = 8, hvarigenom
till konstant faktor erhölles talet 172,8. Formeln för stolpens hållfasthet mot afbrytning
ki f j. 172,8 . d3
blefve da x = ––
Åf lokala förhållanden beror, huru stor påkänning på linierna kan till följd af stormar
komma i fråga. På stora slätter, aldra mest på åsar invid kusten af stora sjöar, är dylik
påkänning störst. I skogstrakter är den minst. Inträffar storm när tråden är belagd med is,
till följd hvaraf den för vinden utsatta ytan kan bli mycket större än eljest, blir
påkänningen på stolparne naturligtvis betydligt större. Äro stolparne till sin grodek bestämda, kan
man i trakter, der påkänningen befaras varda särdeles stor, bereda förökad stabilitet genom att
taga stolpdistansen mindre. Innan impregnerade stolpar blefvo begagnade, inträffade, äfven
här i landet, att hela liniesträckor, med äldre stolpar, på slätter nedvräktes af storm.
Vi hafva i det föregående, för vinnande af enkelhet i den äfven för öfrigt endast
approximativa beräkningen, lemnat utan afseende den omständigheten, att trådarne af vinden
ej lyftas fullt så högt, att deras tryck verkar vinkelrätt mot stolparnes längdriktning,
äfvensom att vinden närmare jordytan alltid verkar svagare än högre upp.
Förestående beräkningar af en linies stabilitet gälla endast raka linier. Der linien
gör krökar, förorsakas särskild påkänning på hörnstolparne till följd af trådens dragande
kraft, hvadan på sådana ställen, likasom ock der stolparne på rak linie ej kunna få pålitligt
jordfäste, stabiliteten kan behöfva förökas medelst sträfvor eller stag. Till beräkning af
sednast antydda särskilda påkänning å vinkelstolpar skola vi komma längre fram.
§ 164. Redan i kap. V är omnämndt, att till åvägabringande af den
emellan stationerna erforderliga förbindelsen jerntråd företrädesvis används,
hufvudsakligen för det att densamma, utan att med hänsyn till ledningsförmågan falla
sig dyrare än tråd af annan metall, med afseende på hållfasthet mot afslitning
öfverträffar andra trådsorter, som utan tillökning af kostnaden skulle kunna till
linietråd användas.
Jernet är en enkel kropp, hvilken dock för dess mångfaldiga användning
icke framställes absolut ren och i allmänhet ej heller behöfver vara det. I
naturen förekommer jernet gediget endast såsom meteorjern. I förening med syre
finner man jernet uti jernmalmer; dessutom förekommer det i förbindelse med
svafvel och syror. Vanligtvis beredes jern ur jernmalmerna. Dessa glödgas då
i luften (rostas), på det att svafvel, vatten o. d. må bli bortskaffade. De
sönder-bokas derefter till smärre stycken; och ofta blandas rikare malmer tillsammans
med fattigare. Allt efter beskaffenheten af de mineralier (gångart) som åtfölja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
