Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•529
Enligt tabellen sknlle ordinarie sänkningen å linie med 40 meters stolpdistans vid
+ 15° C. visserligen utgöra endast 0,587 meter. Denna sänkning skiljer sig emellertid med
endast 13 millimeter från den här ofvan funna: en skilnad, som knapt kan i praktiken noga
iakttagas. Af exemplet synes framgå, att då vid liniens brytning stolpdistansen förminskas,
det, åtminstone sommartiden, kan vara tillfyllestgörande att i kurvan afpassa sänkningen
endast efter det der för handen varande stolpafståndet, dock med iakttagande deraf, att
sänkningen snarare må göras något för dryg än något för knapp.
Genom transformation af formeln (16) här ofvan finner man vare sig e, eller a", när
de öfriga qvantiteterna äro kända. Sålunda finnes svaret på den frågan, huru stor
stolpdistansen bör tagas i kurvan, för att, när såväl stolpafståndet å rak linie och sänkningen å
ömse sidor som brytningsvinkeln äro bestämda, förenämnde fördelning af påkänningen skall
uppkomma, ur formeln
För samma ändamåls ernående bör, när de båda stolpafstånden och de båda
sänkningarne äro bestämda, brytningsvinkeln tilltagas så stor, att
§ 172. Telegrafiiniers brytande på fältet sker ofta nog efter ögonmått. Sådan metod torde
emellertid vara något äfventyrlig; helst ordentlig utstakning af vinklar kan verkställas utan
synnerligt besvär samt utan att man behöfver medföra några dyrbara eller bräckliga
instrumenter. Vill man för dylik utstakning hafva tillgång till ett instrument, kan man sjelf åt
sig förfärdiga ett slags korstafla. På en cirkelrund träskifva om t. ex. 1 fots diameter
utsättas först tvenne mot hvarandra vinkelräta diametrar; och derefter delas ena qvartcirkeln
vid omkretsen i 90 lika delar, kallade grader*. Längden af hvarje grad blir vid
cirkelomkretsen omkring 0,87 linier. Taflan uppbäres helt enkelt medelst en stake, för hvars
öfre ända är under taflans medelpnnkt borradt ett hål uti en under taflan befintlig nar, och
hvars undre ända är skodd, så att den lätt tränger ned i jorden. I medelpunkten af cirkeln
är insatt ett stift; vid nollpuukten för den nyss omnämnda graderingen är ock insatt ett
stift, hvilket dock stundom flyttas utöfver den bredvidliggande icke graderade qvartscirkeln
till ändan af den der framdragna diametern. Ett tredje, löst stift insättes vid det gradtal,
som, räknadt från det fasta stiftet, utmärker den vinkel, som skall utstakas.
Vid taflans begagnande sättes staken i den punkt på marken, i hvilken vinkelspetsen
skall inträffa. Mellan de båda stiften vid taflans omkrets tagas så många graders afstånd,
som beteckna den önskade vinkeln, dervid, om så behöfs, det ena stiftet sättes på en
qvarts-cirkels = 90° afstånd från skalans nollpunkt. Vanligen är läget på marken af det ena
vinkelbenet gifvet; och i denna riktning siktar man in spetsen af stiftet vid medelpunkten och
spetsen af ena stiftet vid omkretsen så, att det tredje stiftets spets kommer åt det håll, åt
hvilket det andra vinkelbenet skall förläggas. För att få en stake på detta sistnämnda ben
utsatt på marken, inriktar man densamma genom att sikta öfver spetsen af stiftet vid
medelpunkten och det sist omnämnda stiftet vid omkretsen.
Vill man undvika besväret att föra med sig en vinkelskifva af nyssnämnda beskaffenhet,
har man att medelst utstakning af räta linier likasom konstruera vinklar af gifven storlek,
endast man kan, efter ögonmått eller annorledes, från en viss punkt på en linie uppdraga en
linie, som är vinkelrät mot den förra. Mau kan dervid gå till väga på flera sätt, allt efter de
lokala omständigheterna. Enklast torde följande förfarande vara.
* Dervid kan man lämpligen gå så till väga, att man först delar qvartscirkeln i tre
lika delar, derefter hvar och en af dessa delar i tre lika delar, vidare hvar och en af de
sålunda erhållna delarne i två lika delar och slutligen hvar och en af de sist erhållna delarne
i fem lika delar.
Nyström. Lärobok i Telegrafi. 34
(17)
(18)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
