Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ständernas rättigheter enligt 1772 års regeringsform
voro icke stora, och likväl gjorde Gustaf III redan vid
denna första riksdag allt för att ytterligare inskränka dem.
Motsägelsen mellan vissa stadganden i regeringsformen och
den afsiktliga otydligheten hos andra kommo honom härvid
väl till pass. Så t. ex. i fråga om ständernas rätt att granska
statshushållningen och den i samband därmed stående
bevill-ningsrätten. Enligt § 50 R. F. borde «statsverkets tillstånd
uppvisas åt riksens ständers utskott, på det att de måge
inhämta att penningame blifvit brukade till rikets gagn och
bästa». Redan denna paragrafs formulering var tvetydig.1)
Men härtill kom att § 47 stadgade det ärenden, som syntes
Kongi. Maj:t böra hållas hemliga, skulle öfverlämnas till
behandling i utskott, åt hvilka voro «alldeles uppdragne
alla de rättigheter som riksens ständer själfve innehafva».
Konungen kunde med stöd häraf på ett dylikt utskott
öfver-flytta ständernas rätt till statsverkets granskning. Beträffande
bevillnings- eller beskattningsrätten i allmänhet stadgades i
§ 45 att «nya gärder, utskrifningar och andra afgifter utan
riksens ständers vetskap, fria vilja och samtycke» ej må af
konungen undersåtarne påläggas, men å andra sidan
bestämdes att, skulle under ständermötet, som fick vara högst
tre månader, «ingen ny bevillning vara fastställd, då förblifve
vid det gamla» (§ 46). Härigenom hade konungen möjlighet
att oberoende af ständerna låta bevillning utgå, blott denna
ej öfversteg den tidigare gifna.
Den 28 november 1778, då redan mer än en månad
förgått från riksdagens begynnelse, förklarade konungen sig
vilja för ett hemligt utskott uppvisa staten.2) Detta steg
från konungens sida väckte genast betänkligheter hos de
riksdagsmän som icke önskade en tolkning eller förtolkning
af regeringsformen i syfte att minska ständernas
maktbefogenhet, och till dem hörde, trots sin oskrymtade beundran
för Gustaf III:s personlighet, Chydenius. Betänkligheterna
’) Se härom närmare E. V. Montan, Bidrag till Gustaf III:s historia,
I, s. 35.
2) Montan, De äldsta statsutskotten, i Historisk Tidskrift, årg. I, s. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
