Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leda honom oförmärkt och utan lag till det näringsfång som
lönar honom och riket mest; huru handtverk och
manufakturer i sin frihet upplifva arbetaren till flit och måttlighet^
då han ej far lita uppå några illa lönta gesällers dåliga
arbete och är sysselsatt att genom idoghet och god vara
taga lofven för de andra; huru alla näringar
tillsammantagna i sin frihet jämka folket på sina rätta ställen; och
ändteligen huru inga politiska lagar i världen varit i stånd
att rätt reglera detta, som naturen så lätt och utan möda
uträttar.»
Friheten var för Chydenius både ett ändamål och ett
medel. «Friheten med torra bitar är ofta angenämare för
en människa än en ymnig föda under en annans välde»,
säger han i Tankar om husbönders och tjänstehjons naturliga
rätt. Ett sådant yttrande visar hvilket värde han tillerkände
friheten i och för sig, utan afseende på dess ekonomiska
verkningar. Men främst tedde sig dock friheten för
Chydenius som ett medel att utjämna förmögenhetsförhållandena,
att ernå en «någorlunda jämlikhet» i ekonomiskt och
därigenom äfven i socialt afseende. Hvarken han eller öfver
hufvud den äldre liberalismen tänkte sig att friheten under
en regim af fri konkurrens och fria aftal kunde blifva
liktydigt med «friheten att dö af svält» och sålunda förlora
sin gudomlighet, såsom Carlyle uttrycker sig. Tvärtom trodde
Chydenius fullt och fast att friheten på det ekonomiska
området skulle bryta kapitalisternas eller, såsom han sade,
monopolisternas välde, den skulle hindra dem «att lefva af
andras möda» eller «af arbetslös vinst», «afskära alla utvägar
att lefva utan arbete», och å andra sidan låta arbetame
«själfva njuta frukten af sitt arbete». Rent socialistiska
tankar, så aflägsna från den senare liberalismens som
humanitet från klassegoism 1 «Rikedom och välmåga böra ej finnas
hos få allena och fattigdom hos största delen», yttrade han
äfven; «bättre är att ingen är rik, men alla hafva sin
till-räckeliga utkomst». I ljuset af dylika tankar böra vi skåda
hans liberalism, med ljuden af dylika ord i våra öron skola
vi höra honom säga: «jag talar allenast för det ena, lilla,
men välsignade ordet: friheten».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
