Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chydenius var framför allt demokrat. Det var för
«den rätta friheten, nämligen folkets», han själf sade sig
kämpa. Massornas, de breda lagrens, menige mans bästa,
hvem tänkte under Frihetstiden därpå? Folket var om ej
ett bortglömdt, så åtminstone ett innehållslöst begrepp; blott
stånden existerade. I det omsorgsfullt knutna nätet af
privilegier fastnade folket och blef ett rof för
«ståndspersonerna». Friheten gick under i friheter på alla håll, säger
Geijer epigrammatiskt sant om denna tid.
Följande sin landsman Peter Forskål — Frihetstidens
djärfvaste och djupaste tänkare — i spåren, skakade Chydenius
själfva grundvalarna för ståndssamhället genom att yrka på
allas likhet inför lagen och förklara den sanna friheten
innebära jämlikhet. Vi ha redan lärt känna det märkliga
yttrandet i hans politiskt-ekonomiska förstlingsarbete: «Ett sällt
rikes frihet består ingalunda däruti att en eller annan af
medborgame eger några särskilda förmåner, då andra arbeta
under någon slags träldom; men när den ringaste undersåte
i ett samhälle far under en säll regering med lika fria
händer som den yppersta, jämte det allmännas, söka sitt eget
väl, då bör det först heta frihet». I skriften om
emigrationens orsaker formulerar Chydenius denna tanke i satser
sådana som att «alla ega i samfundet lika rätt», att «hvar
medborgare» bör komma i åtnjutande af friheten genom ett
rikes lagar och författningar, att «ingen bör vara den andras
herre, ingen den andras träl; alla ega lika rätt, alla lika
företräde». Det låg någonting upproriskt i dylika åsikter.
Chydenius ville dock undvika en omstörtning, en revolution,
och förordade därför radikala reformer. «Att vända allt
öfver ända är en våldsam kur», sade han. «Det är ock
ovisst huru snälla och redliga byggmästare vi träffa på, och
utom dess plägar vid sådant tillfälle mycket byggnadsvirke
förspillas. Dock är det ingalunda nog att på rikets
smärtande sår här och där lägga några små plåsterlappar i mening
att bota hela dess sjukdom. En frätande skärpa i blodet fordrar
kraftiga invärtes medel, om ej allt snart skall blifva förtärdt.»
Hela den anda eller ton som genomgår Chydenii
behandling af den sociala frågan är så starkt demokratisk, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
