Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den i vår tid har sin motsvarighet endast i den socialistiska
litteraturen. «Träla i andras arbete, så länge de orka, vräkas
bort i armod på sina gamla dagar och dö i uselhet äro de
lagrar som skola locka den arbetande hopen att älska
fäderneslandet . . . Man läser i alla deras gärningar detta
tänke-språk: fädernesland utan frihet och förtjänst är ett stort ord
af liten betydelse. — Så går vår ädla arbetshop ifrån oss.
Månn’ det betyder ingenting? Det är den hopen som sticker
hvar brödbit i våra munnar; af deras skatt och deras slöjder
kläda och smycka vi våra kroppar, som utom dess icke
ens kunna hvarken genom förfaders heder eller adlig
härkomst skiljas från arbetames. Högheten smälter till väder,
när ingen betjänar oss, och herraväldet är slut, när
lydande äro borta.»–––––––––«Lysande och ansedda män,
som hafva åtskilliga höga ämnen att tänka på, anse mat
och kläder för lumpna saker att bekymra sig om och söka
klifva till högre och ädlare ämnen i sin tanke. Sådant går
an för dem, som fa sin nödtorft från skattkammaren, baka
sig bröd af andras svett och kläda sig af andras väfstolar;
men att vilja inplanta en lika hög smak hos alla
medborgare är en fakunnighet. Lifvet är ju det käraste, men det
förloras inom några dagar, när födan tryter; utan ved och
kläder är man på några timmar ihjälfrusen. Arbetaren har
ingen annan att lita uppå, och ett litet uppskof af dessa
behof sätter honom snart utom alla behof i tiden. Att vara
bekymmerslös om allt detta är alltså för honom att vara en
dåre, och att af allt jordiskt sätta, näst lifvet, värde på de
medel hvarmed det underhålles, är det allra förnuftigaste
som kan begäras af människor.» Dessa ord äro hämtade
ur skriften om emigrationens orsaker, men de långt senare
författade skrifterna om landthandeln och om tjänstehjonen
gifva icke denna tidigare efter i demokratisk radikalism.
Sålunda säger Chydenius i skriften om landthandeln: «Små
förstår understå sig att kvacksalfva i allt det de icke förstå,
blott efter egna eller andras fördomar eller bestuckna
ministrars råd. De samla en stor del af sina undersåtar i
vissa flockar och tilldela den förmåner på de andras
bekostnad, hvilka förmåner de omskansa med privilegier, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
