Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som verka ett lyckligare tillhåll i en vanskelig verld än blotta naturen
vid sjelfva inträdet har synts det tilldana.
Utskottet tviflar att något s&krare medel än frihet i pennor och
tryck kan i detta angelägna föremål gifvas, ty hvarest, så till sägandes
inga medfödda idéer äro, der kunna de upptändas, när de medlemmar
uti ett samhälle, hvilka genom bättre uppfostran samt idogt
eftersträf-vande hunnit till någon synnerlig kunskap nti hvarjehanda ämnen, ega
obehindradt att derutinnan upplysa och vägleda andra, samt utur vägen
rödja äfven den falska kunskapen eller de skadeliga irringar, som
antingen af obrukad tankekraft eller konstlad tillställning blifvit sådane.
Det ligger ock ej ringa magt uppå, att en fri och af lagen regerad
nation, (hvars födslorätt är att ostörd åtnjuta de slags rättigheter, som
under despotiska, enväldes-, aristokratiska och demokratiska regeringar
kunna allena önskas men aldrig egas), känner sin rätt och den
säkerhet, som i regeringssättets innersta afsigt ligger förvarad, men ock
tillika, huru långt han med tidernas omskiften kan hafva blifvit derifrån
skild, samt hvad för råd och tidig bot i detta fall högst omtränger.
Och derutinnan anser utskottet äfven skrif- och tryck-friheten för det
kraftigaste och tillförlitligaste medel.
Den väsendtliga nyttan af en sådan frihet hafva alla stater
nogsamt erfarit, och England, hvars tryckfrihet kostat blod att behålla,
räknar den samma såsom en ibland de starkaste förmurar för sin
konstitution.
Deremot finner man uti alla tiders historier bedröfliga efterdömen,
med hvad för stränghet menigheter och samhällen blifvit tyglade både
af den andeliga och verldsliga armen, då den varit mägtig att hålla
dem i mörker, eller ock efter hand släcka de ljus, som tillförene
brunnit, hvilket allt till sina nogare omständigheter skulle blifva för
vidlyftigt här att afhandla; nog af att okunnighet har städse elak verkan
på sederna, medförer vådlighet för en fri regerings bestånd, hindrar
en hvarje tidehvarf oundgänglig rättskaffens förbättring af författningar
och näringsarter staten till godo, samt lemnar föga säkerhet emot
domares och embetsmäns tilltagsenhet eller godtycke vid lagskipningen
och den allmänna hushållningen, med flere oräknelige olägenheter så i
gemen, som för hvar och en i synnerhet.
Detta allt har föranlåtit utskottet att af de äldsta handlingar söka
utröna, hurudan skrif- och tryckfriheten varit i dess första början här
i riket, för att sedan kunna anställa vederbörlig jemförelse af den
belägenhet, hvari den sig nu befinner, och genom hvad för slags åtgärd
olikheten må hafva härrört, på det utskottet derefter kan vara i stånd
att framlägga, hvad i den delen synes tarfva sådan förbättring, som
leder till styrka för allmän och enskild välfärd och säkerhet.
Vid boktryckerivetenskapens införande i riket har väl förmodligen
något slags tillsyn derå genast tagit sin begynnelse, ehuru utskottet,
skildt ifrån handlingar som detta egenteligen kunde upplysa, ej derom
något visst kan uppgifva. Den äldsta underrättelse utskottet derom
kunnat inhemta, är, att under högstsalig konung Karl XI:s
minoren-nité censuren fått någon viss stadga oah blifvit satt under kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
