Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på den af kongl. vetenskapsakademien förestälda frågan: Hvad kan vasra orsaken, att sådan myckenhet svenskt folk årligen utflyttar utur landet? och genom hvad författningar det kan bäst förekommas? ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverläggningar, skulle dessa botemedel redan verka frihet i de
aflägs-naste rikets lemmar. Några få år skulle med hundrade procent löna
en så välsignad möda; många af iqjurieprocesser utmattade och
utflyttade medborgare skulle lyssna till vår glädje, och å nyo begynna att
älska det fädernesland, som förr varit i deras ögon så förhatligt, och
svenska män skulle aldrig fly en födelsebygd, der de så ömt handteras.
Tvång i rättegångar bör äfven motas genom deras förkortande.
Det är allom bekant, huru mycket rättsökande betungas af de många
och långa omvägar, som vår rättegång är invecklad uti. Ingen kan
neka, att icke någon förkortning vore möjlig; riket har äfven på denna
omständighet allena nedlagt ansenliga medel och uppmuntrat lagkunniga
att inkomma med sina förslag; åtskilliga äro äfven inlevererade; — mén
af allt detta hafver menigheten intet annat märkt, än [att]
embetsmän-nens och betjeningens antal årligen ökas, domstolar, kollegier, hofrätter
och kanslier drunkna. i papper, och många rättsökande intet hinna
öfver-lefva sina sakers slut.
Jag vördar allt hvad våra lagfarna män i detta ämne tillför ene
skrifvit och tänkt, men jag har sett några samvetsömma, snälla och
lagkunniga domare oaktadt all använd möda öfverhopas med så många
och inbundna rättegångsmål, att man hisnar deröfver, och hade alla
bevisliga lagbrott blifvit dragna för domstolen, hade trenne helt visst
varit lika sysselsatta som nu en. Jag kan ock betyga, att protokollen
intet blifvit vidlyftigare för sportiamas skuld; ej heller [har man sökt]
att vränga sakerna på en galen väg, och likväl nedmöljas samma
domstolar med sådan myckenhet ärenden, att de ej hinna afgöras.
Antingen måtte nu någon förkortning vara möjlig eller ej. Är
det möjligt i andra riken att afgöra saker med mindre penninge-,
pappers-och tidsspilla, hvarföre intet äfven hos oss? Ingalunda är en svensk
man mera ostyrig än en preussare och engelsman; intet kan han heller
tro sig få njuta en laggrannare medfart.
Jag nekar intet, att egennyttiga domare och vrånga parter kunna
ofta vara vållande till utdrägt, men då intetdera af dessa händer, och
rättegångame lika fullt dagligen ökas, hvem skola vi då skylla derför ?
Här äro ej flera än trenne altemativer möjliga. Skulden måste
vara antingen hos domare eller parter eller ock i författningarna. Utom
det att domare och parter i gemen måste vara sådana, som lagarna
och författningarna i ett rike gjort dem, ses likväl, då de ingendera
skena öfver skaklarna, rättegångarna ej i någon betydlig mån kunna
förkortas; jag beder alltså om lof att se uppå det tredje.
Jag vill allra minst röra vår regementskonstitution; jag vördar
våra dyrt besvurna grundlagar; jag vill intet göra inbrott i dem, som
angå våra moraliska gemingar enligt Guds och naturens lag, ej heller
dem, som efter naturens ordning skilja mitt och ditt; jag lemnar
ändte-ligen de lagar nti sin helgd, som till ett samfunds upprätthållande finnas
nödvändiga och i alla samfund och lider derföre måste vara oombytliga.
Men när vi supponera alla dessa i sin simplicitet alldeles oryggliga,
återstår en otrolig mängd af ekonomiska och politiska lagar och
författningar i Sverige, dem jag som en fri svensk man i bästa välmening
dristar omröra, intet i afsigt att tadla, än mindre upphäfva dem, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
