Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vederläggning af de skäl, hvarmed man söker bestrida Öster- och Vesterbottniska samt Vesternorrländska städerna fri seglation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom hela rikets frihet beror uppå alla fyra ståndens jemnvigt
emot hvarandra, så beror åter hvart och ett stånds frihet nppå en
jemnvigt hos hvarje stånds lemmar inbördes. Rubbas jemnvigten uti
ett stånd genom en eller fleras öfvermagt, så stadnar samma stånd I
träldom inom sig sjelft. Hafver en eller flere gjort sig genom sin magt
säkra om sitt stånds pluralitet, så hafva de derigenom stort insteg uti
andra stånd, uti hvilka, om en likadan öfvermagt skulle finnas, och de
alla förenade sig i en orättmätig sak, deras medständer och hela riket
vore dessa magter nndergifha.
Detta bör öppna ögonen på oss. Man ropar om vår sälla frihet;
den är visst säll. Men låt oss just derföre akta den dess bättre. Det
bör ingen misstyda, om en fri medborgare jemnförer sin styrka mot
andras, ty just deraf vet han, huru säker hans frihet är.
§ 11.
Stockholms stads tillväxt i rikedom och styrka är värd att
närmare granskas till [sitt] ursprung och sina följder. I det förra afseendet
kan jag anföra en värdig medborgares ord: „Stockholm är rikets
hufvud-stad, den gör ock skål för namnet. Der vistas hofvet och rikets så.
talrika kollegier. Der lefva de förnämsta embetsmän; der förtäres större
delen af rikets inkomster. Der hållas våra allmänna riksmöten; der
samlas sökande från alla orter i riket“. Der drifves dessutom handel
med största delen af rikets jern och koppar; der samlas vinsten
årligen af många tusende tunnor tjära, af flera tusende tolfter bräder, flera
tusende tunnor salt, utom otaligt annat. Nb. AUt detta utgör en otrolig
penningesumma, en otrolig hop folk, som skockat sig dit, hvUket sd
småningom torde utsuga en stor dd af våra andra städer. Eller huru? Mån
en sådan tillväxt i styrka för några vissa, i enahanda afsigter förenade
handlande, icke är för dess eget stånd äfven en högst äfventyrlig sak och
spår de andras oundvikliga undergång? Jag vill intet nämna, hvad
inflytande en sådan styrka nödvändigt kan hafva på lagarna, i det de
efter hand kunna omstöpas till deras fördel. Alla tiders exempel tala
uttryckligen derom. Jag går förbi lagarnas kraft, ehuru tydliga de ock
vore, att straffa en sådan magts felsteg och egennytta. Huru hela rikets
penningestock af en sådan magt kan skakas och bringas i villervalla,
behöfver jag ej här omröra. Det allenast vill jag säga, att i den mån,
som deras rikedom tillväxer, måste nödvändigt alla andras i riket
af-taga. Detta sker dels så, att andra medborgares kapitaler verkligen
småningom draga sig till denna magten; dels få ock de andras kapitaler,
om de i sig sjelfva vore lika stora som förr, till dessa få handlandea
kapitaler i Stockholm ett mindre förhållande. Lika mycket hvilketdera
som sker. Jemnvigten rubbas genom dem båda, och få de njuta
sådana förmåner som härtills, måste deras förmåga, som årligen stiger
i en fördubblad mån, snart allena väga upp hela rikets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
