Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för rådligare, att ett tjärukompani eller generalsocietet skulle å nyo
inrättas, sådan som den var i framfarna seklet, då hela rikets tjära var
8& godt som i en hand, uppköptes för 4 daler 5 öre kopparmynt
tunnan, och såldes i London för mer än två gånger så många riksdaler.
I anseende hvartill och (som nogsamt synes) att vinna samma ändamål,
kollegierna utlåta sig derom: „men som, innan samma generalsocietet
kan taga sin begynnelse, nödvändigt vara vill, att priset, hvad bonden
för tjäran hafva skall, bör förut regleras“, rekommenderades hos
kongl. maj:t detta tjäruprisets stadgande att till bifall hos riksens
ständer anmälas. Huru skulle man kunna förstå denna hemlighet, om man
af det föregående ej vore underrättad, hvad dervid tillförene händt, och
huru det samma likväl prisades för nyttigt? När jag läste de ofvan
anförda orden, kläckte det uti mig. Skall, mente jag, den värnlösaste
först bindas? Kollegierna upptäcka i ofvan berörda bref icke ens sjelfva
planen af denna societets inrättning, eller röra det ringaste om den
reci-procitet, som emellan en sådan sammansättning, den der skulle fä en
betydande artikel af rikets exporter i sina händer, och de öfriga
under-såtarne nödvändigt borde vara. Mån det icke varit nödigare att först
veta, hvad tjäran skulle gälla i London, och derefter reglera både
borgarens och bondens pris, efter man ändtligen ville, att allt skulle gå
efter den nogaste tabulatur i saker, der naturen håller sin egen ordning ?
eller ock [borde man väl] upptäcka de medel, hvarigenom kollegierna
trodde detta kompani kunna hållas inom billighetens gränser, utom
hvilka ett sådant regleradt tjärupris kunde leda allmogen i ett slafveri
— för några handlandes vinst och välmåga.
När en menighet för sin möda och tillverkning bindes vid ett
stadgadt pris, men dess behof få säljas efter godtycke, är vägen
öppnad till rubbning af den säkerhet konungen [i] regeringsformens 2 §
svurit sina undersåtar, nemligen „att ingen undersåtes gods, löst etter fast,
någon afhända etter afhända låtau. Och hvad de öfriga varornas pris
anbelangar, hade kollegium i brefvet af den 12 Nov. 1722 tydligen
visat, att inga taxor med dem kunde hållas, utan att den enda regel
var fast och orygglig, att ymnighet ger godt köp, hvaraf således måste
hända, att om ock tjärupriset på bästa sätt blifvit regleradt, men
inköpsprisen på allmogens behof blifvit uppstegrade, hvilka bemälta
kollegium vidgått sig ej vara mästare af, hade arbetaren i samma mån
blifvit satt i mistning af sin egendom. Ständerna finnas derföre hafva
varit för mycket upplysta att gynna ett så äfventyrligt försök, och
lands-höfdingama, så väl som [de] flesta städernas borgerskap, protesterade
deremot på det högsta, hvarigenom kongl. kollegierna likväl ej afstodo
från sin tanke, utan anmälte målet å nyo hos kongl. maj:t den 26
Januari 1726.
§ 32.
Hvad hände vidare? 1723 under den 10 April anmältes, som
förr är sagdt, af kongl. kollegierna saken om produktplakatets utfärdande,
hvilket de höllo före böra ske då strax, ehuru ej mera än 100 fartyg,
större och smärre, voro i hela riket att tillgå, dem borgareståndets ftill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
