Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mägtige tydligen visade ej förslå till hälften af vår utländska rörelse,
och genom hvilket förslags verkställande då strax haliparten af rikets
rörelse hade afstadnat, som i sjelfva verket låter föga bättre, än att
en del af riket med det samma skulle ödeläggas, blott att upphjelpa
våra rederier.
Sådant kunde ju icke undgå riksens ständers uppmärksamhet, när
de tillika sågo, att Stockholms fullmägtige alldeles icke tålde något
uppskof, utan ville hafva det strax utfördadt. Det torde ej vara
någon hemlighet, att kongl. kollegierna arbetade med Stockholms
fullmägtige på ett ändamål, — sjelfva betänkandet gifver det vid handen, —
hvarföre kommerse- och tulldeputationema i sitt utlåtande häröfver till
riksens ständer under den 11 Juni 1723 påstå, att ett sådant förhud
Nb. nu för tiden ej må ske, med uttrycklig åtvaming till
kommersekollegium, att vara riksens ständer ansvarigt vid nästa riksdag, om ndgon
dyrhet igenom dess för tidiga utfärdande skulle förorsakas, och att derföre
hellre måtte finnas öfverflöd än brist på nödiga svenska fartyg; som till
alla delar vann riksens ständers bifall, och blef af kongl. maj:t den 21
derpå följande Juli kommersekollegium förständigadt.
Huruvida allt detta redan hade sin riktighet den 30 Okt. 1724,
då bemälta kongl. kollegium tillstyrker kongl. maj:t till
produktplakatets utfördande, derom skall dess egen föreställning till kongl. maj:t af
sist nämnda dato bära det säkraste vittnesbörd, hvaruti kollegium säger,
„att svenska skeppen, tillika med [de] främmande, som årligen med
barlast till jerns afhemtande hitkomma, voro nu ofelbart tillräckliga att
afföra landets produkter“. Detta låter i sig sjelft ganska väl, men jag
längtade för min egen underrättelse veta: om det var lofgifvet för
kollegium att vid produktplakatets projekterande hafva afseende på
främmande skepp ? Om det var att lita uppå, att så många utländska skepp,
som förr seglade hit med barlast, skulle äfven göra det sedan
plakatet blifvit utfärdadt, då de ej mera fingo lof att bruka salt dertill?
Huru det kom till, att sedan våra egna fartyg 1724 voro „ofelbart
tillräckliga till den svenska kommersens bestridande“ efter kongl. kollegii
utsago, och öktes dagligen, de flesta städerna likväl år 1725 på det
högsta protesterade deremot, och nödsakades derföre nyttja utländska
på frakter inrikes orter emellan, att undvika stagnation i den invärtes
rörelsen, emedan det då icke än var förbjudet? Och ändtligen huru
kollegium emot sådana protester vågade sig att under den 27 Sept.
1725 styrka kongl. maj:t i den 1726 utkomna förklaringen att stänga
utländska fartygen från sådana frakter, bland annat äfven af den grund,
att Stockholms borgerskap var af den tanken, att sådant borde förbjudas?
Hvarföre har kritikus ej upptäckt dylika till saken hörande händelser?
Det andra, som riksens ständer lade på kongl. kommersekollegii
ansvar var: om derigenom någon dyrhet skulle existera. Det är artigt
att se, huru lätt kollegium kom från denna omständighet. Det säger
i sitt förr åberopade [memorial] af den 30 Okt. 1724: „Hvad angår
den befarade dyrheten, som eders kongl. maj:t befaller skall sökas att
förekommas, så kan kollegium för dess del Nb. ej vidare i
underdånighet försäkra, än att vi nu hafva tiUräckliga egna skeppu, (fast de smärre
städer och landet försäkrade tvärt om), „helst många tillstötande hän-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
