Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i Dagligt Allehanda 1778 och 1779 om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Dagligt Allehanda för år 1778 den 17 Juni, n:o 134, hade en artikel
ingått, signerad Sat Sapimti, innehållande bittra klagomål öfver
tjenste-folket, hvilket säges vara „ett ondt, som i odrägligaste måtto trycker hvar
hushållare, och som i deras personer måste blifva högst skadligt för hela
riket". Ringa hade emellertid blifvit tillgjordt för att afhjelpa det onda,
hvilket väl berodde på svårigheten att råda bot. Författaren tilltror sig icke
att utföra ämnet i hela dess vidd, men hoppas, att hans reflexioner icke
alldeles skola „vara utan sin goda grund och betydeliga verkan“, och låter
dem derför „flyta ur pennan, allt som de inställa sig för tankegåfvan“.
1) Angående lön och vilkor finner författaren det i teorin låta «mycket
rätt och väl, att tjenstehjon ock äro ett fritt folk, och tjenst ett frivilligt
kontrakt*, men rikets bestånd kunde näppeligen medgifva sådan oinskränkt
frihet. „Andra och mycket bättre folk“ måste nöja sig med sådana vilkor
husbonden kronan består, hvilka äro i proportion knappare. Det vore
odrägligt att bero af tjenstehjonens nåd. För öfrigt, när desse hafva mat och
dryck, hus och värme m. m. „så ser jag ej, hvartill det behöfver mer
penningar än till nödiga kläder, tv till grannlåt böra de ej bestås, och än
mindre till liderlighet“. Man ansage, att öfverbud från husböndernes sida vore
omöjliga att förekomma. „Det vore dock underligt, om man med allvar
tänker på att skaffa bot, om näpsten blifver eftertrycklig och exekutionen utan
omgångar. Hjelper ej annat, så vore det visst hulpet dermed, att man finge
folk efter lottning; det hade väl ock någon olägenhet, men i en så förtviflad
ställning som nu är, vore dock nå^on utväg bättre än ingen".
2) Borde tjenstehjonen åtminstone fullgöra ingångna kontrakt. I
sådant afseende innehölle väl den gällande tjenstehjonsordningen föreskrifter,
«men Gud nåde dem, som derom skall nödgas gå till rätta med dem"; man
måste då hålla vittnen dag och natt, utmattas vid domstolar, arbetet
efter-sättes och slutligen nödgades man drifva hjonet från sig. Husagan vore väl
tillåten, men ,,är ett ängsligt och smutsigt göromål, som sällan förbättrar
någon rätt skurk"; mången kan eller vill icke bruka den. „Gåfves på hvart
ställe en exekutionsbetjent, som på husbondens ordination applicerade kuren,
och ett tukthus, dit den utan omsvep blefve bragt, som ej vill efter en eller
annan tillsägelse bättra sig, samt der verkligen blefve för allvare tuktad, så
skulle det ofelbart göra godt, men med allt det hutleri, som nu erfordras,
och som merendels stadnar i ingenting, är allt förloradt((. Vid armén hade
man länge sedan insett, „att man ej kan styra bestar med komplimenter, ty
den som beter sig såsom menniska, lärer ingenstädes något ondt vederfaras*.
Isynnerhet borde tjenstehjon, som anträffas på krogen, „utan vidlyftig
rättegång hafva sina vissa och fulldugtiga prygel". »Lades härtill, att ett sådant
hjon, som ligger ute om nättema eller träffas i fylleri, borde arbeta i
tukthus, till dess att det uppgifver och lagbinder den, som fylt och herbergerat
det, så skulle de flesta klagomål snart få en ändskap“.
Be två sista momenten påpeka, att lands- och stadsboar ej borde
tvista om bättre rätt till tjenstefolk, samt att verklig folkbrist äfven bidroge
till det onda.
Denna artikel bemötes den 30 Juni i Dagligt Allehanda n:o 144 på
följande sätt af en insändare, som synbarligen är ingen annan än And&rs
Chydmius.
Svar till Sat Sapienti i dagbladet N:o 134.
Min herres tankegåfva är nu känd af allmänheten, men min herre
hade gjort långt förnuftigare, om han rådfrågat en förståndig, om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
